Diskriminering inom boende

Varje människa behöver ett hem. Boende är en grundläggande rättighet och diskriminering relaterad till boende försätter en person i en särskilt svår situation. Det är dock tyvärr vanligt att bli diskriminerad på bostadsmarknaden, särskilt på grund av bostadssökarens ursprung eller funktionsnedsättning. Diskriminering inom boende kan förekomma när det gäller att få en bostad men också inom bostadstjänster.

Diskriminering på bostadsmarknaden kan manifestera sig till exempel så att hyresannonsen utesluter vissa grupper som sökande såsom barnfamiljer, studerande eller utlänningar, en privat hyresvärd önskar att mäklaren inte hyr ut bostaden till exempel till romer eller att ansökningsblanketterna är otillgängliga.

Diskrimineringslagen tillämpas på både uthyrning av bostäder och hyresannonser. Att erbjuda en hyresbostad – även av en privat hyresvärd – till exempel på internet eller i en tidning omfattas av lagens tillämpningsområde. Underhyresförhållanden och uthyrning av semesterboende till närstående omfattas däremot inte av diskrimineringslagen. 

Utöver enskilda fall av diskriminering främjar diskrimineringsombudsmannen likabehandling inom boende och på bostadsmarknaden också bland annat genom att diskutera med aktörerna inom branschen och utbilda dem samt genom att främja tillgängligheten inom boende.

Den boende får inte väljas på diskriminerande grunder

Den som säljer eller hyr ut en bostad och mäklare (utifrån ett uppdrag) kan välja sin hyresgäst, men inte på diskriminerande grunder. Säljaren, hyresvärden och mäklaren kan naturligtvis kräva betalningsförmåga av köparen eller hyresgästen, och uppfyllande av andra förpliktelser som följer av hyresförhållandet, men valet kan inte grundas på till exempel personens ursprung, religion eller funktionsnedsättning. Säljaren, hyresvärden och mäklaren gör sig skyldiga till diskriminering som strider mot diskrimineringslagen om personen utan godtagbart skäl behandlas på ett ofördelaktigare sätt på grund av en omständighet som gäller den enskilde som person. 

Mäklaren gör sig skyldig till diskriminering om hen godtar diskriminerande villkor som klienten har ålagt, såsom att hyresvärden inte vill hyra bostaden till en utlänning.

När det gäller kunder med funktionsnedsättning måste mäklaren också känna till bestämmelsen i diskrimineringslagen om rimliga anpassningar som ålägger tjänsteleverantören att göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet. Anpassningarna gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra få tjänster som tillhandahålls allmänheten. 

Rimliga anpassningar inom boende kan syfta på till exempel: 

  • mäklaren bistår en synskadad bostadssökande i att fylla i hyresansökan 
  • en person med hörselskador får nödvändiga uppgifter på papper eller frågorna svaras skriftligen när bostaden visas
  • ur uppdragsgivarens synvinkel kan detta innebära att man till exempel tar hänsyn till behoven hos en hyresgäst med funktionsnedsättning och skyldighet att göra rimliga anpassningar för att bostaden också lämpar sig för en person med funktionsnedsättning.

Diskriminerande bostadsannonser

Diskrimineringsombudsmannen kontaktas med jämna mellanrum angående diskriminerande eller rasistiska hyresannonser på olika annonstjänster. Att till exempel kräva finskt medborgarskap i en annons strider mot diskrimineringslagen. Den som hyr ut en bostad kan inte heller meddela att bostaden inte hyrs ut till personer som hör till någon viss etnisk grupp. Att kräva flytande språkkunskaper i finska är också troligen diskriminerande. Det finns flera sätt att möjliggöra en tillräcklig kommunikation mellan hyresvärden och hyresgästen, till exempel kommunikation på ett annat språk än finska som båda parterna kan, eller via tolk.    

Val av hyresgäster till ARAVA- och räntestödshyresbostäder 

Arava- och räntestödshyresbostäder, alltså ARA-bostäder, är hyreslägenheter byggda med statligt stöd. ARA-hyresbostäder ägs av kommuner, andra offentliga samfund och ideella organisationer.

Utgångspunkten i aravabegränsningslagen är att valet av hyresgäster grundar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Enligt bestämmelserna ska företräde vid valet av hyresgäster ges de sökande som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta inkomsterna. 

Den som tillhandahåller bostäder sköter en offentlig administrativ funktion vad gäller uthyrning av bostäder som omfattas av ARA-bestämmelserna och val av hyresgäster. Följaktligen är den ifrågavarande bostadsverksamheten skyldig att främja jämlikhet och vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå jämlikhet.

Vid val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder tillämpas kriterier som fastställts i lagstiftningen. Mer information finns i ARA:s guide för val av hyresgäster.

Diskriminering under boendet

Diskrimineringsombudsmannen kontaktas också i situationer som rör boendet och hyresförhållandet. Till exempel i en situation där disponenten har givit en varning eller en anmärkning till en boende om störande liv som personen anser vara ogrundad eller omotiverad. Många fall gäller också meningsskiljaktigheter mellan grannar där en boende känner sig diskriminerad till exempel på grund av sitt ursprung. I situationer där förhållandena mellan de boende har blivit infekterade är det möjligt att kontakta Centret för grannskapsmedling

Disponenten måste agera i enlighet med diskrimineringslagen när hen erbjuder tjänster. Disponenten måste till exempel se till att varningsåtgärder inte riktas mot en boende för att andra grannar vill ha personen ut ur huset på grund av hens ursprung. Hyresvärden av ett ARA-objekt är också skyldig att främja jämlikheten mellan de boende i hyresobjekt bl.a. genom att ingripa i allvarliga konflikter mellan grannar där till exempel anklagelser riktas ständigt mot en grupp av boende på grund av deras ursprung. De som tillhandahåller ARA-objekt har en skyldighet att inom den egna verksamheten främja tillgången till boende och tjänster för kunder som talar olika språk.