Diskriminering är djupt rotad i vårt samhälles strukturer - Diskrimineringsombudsmannen föreslår lagändringar för att främja likabehandling och de grundläggande rättigheterna

Diskrimineringsombudsmannen överlämnar i dag sin berättelse om förverkligandet av likabehandling i Finland 2018–2021 till riksdagen. Berättelsen ger en översikt över likabehandlingsläget i Finland samt tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna med avseende på utlänningars rättigheter och människohandel. Ombudsmannen rekommenderar att riksdagen genomför lagändringar med vilka likabehandling samt de grundläggande rättigheterna kan tillgodoses på ett bättre sätt. Diskrimineringen sitter fortfarande djupt i det finländska samhällets strukturer.

Ett stort antal människor blir fortfarande utsatta för diskriminering i Finland, och det finns strukturer i vårt samhälle som upprätthåller ojämlikhet. Rättigheterna tillgodoses inte lika för alla. 

Antalet kontakter som ombudsmannen tagit emot har ökat betydligt varje år. Det största antalet kontakter handlar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning och ursprung. Diskriminering och rasism påverkar många människors liv på ett övergripande sätt ända sedan barndomen. Ännu i dag händer det att minoriteter blir utsatta för etnisk profilering av säkerhetsmyndigheterna, samkönade par har svårt att hyra en bostad, en person med funktionsnedsättning möter strukturella hinder för sysselsättningen och svenskspråkiga betjänas inte på deras eget modersmål. 

- Likabehandling och delaktighet är kopplade till samhällets värde- och attitydklimat. Fördomar och strukturell diskriminering måste avvecklas för att kunna skapa ett mer likvärdigt samhälle, konstaterar diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Diskrimineringsombudsmannen ska överlämna sin berättelse till riksdagen vart fjärde år. Den aktuella berättelsen är ombudsmannens andra berättelse till riksdagen. Berättelsen behandlar brett de olika sidorna av ombudsmannens befogenheter: likabehandling, diskriminering, tillgodoseendet av utlänningars rättigheter, arbete mot människohandel och övervakningen av verkställigheten av avlägsnanden ur landet. 

Rättsskyddet för diskrimineringsoffer måste stärkas i den partiella reformen av diskrimineringslagen

Riksdagen kommer att få en proposition om en reform av diskrimineringslagen till behandling under hösten 2022. Syftet med propositionen är att stärka rättsskyddet för diskrimineringsoffer. 

Diskrimineringsombudsmannen ser det som viktigt att diskriminerings- och jämställdhetsnämndens roll i ingripandet i diskriminering stärks genom reformen. Nämnden bör kunna besluta om gottgörelse till diskrimineringsoffret när nämnden bedömer att förbudet mot diskriminering har överträtts. Detta skulle följa de internationella rekommendationerna och förslaget understöds av flera medborgar- och arbetsmarknadsorganisationer. 

Det är särskilt viktigt att stärka rättsskyddet inom arbetslivet. Enligt undersökningar blir i synnerhet minoriteter ofta utsatta för diskriminering inom arbetslivet, och det finns flera strukturella hinder för sysselsättningen av till exempel personer med funktionsnedsättning.

- Det råder bred enighet i Finland om att man inte ingriper i diskriminering i tillräcklig mån. Ett effektivt sätt att förbättra diskrimineringsoffrens ställning är att ge diskriminerings- och jämställdhetsnämnden rätt att besluta om gottgörelse samt att utvidga nämndens och diskrimineringsombudsmannens behörighet så att den även omfattar diskriminering inom arbetslivet, betonar Stenman. 

- Finland är näst intill det enda EU-medlemslandet där en oberoende ombudsman inte har behörighet att ingripa i diskriminering inom arbetslivet, fortsätter Stenman.

Främjande av likabehandling ska ingå i alla reformer i samhället

Riksdagsberättelsen betonar behovet att inkludera främjandet av likabehandling mer planmässigt och långsiktigt i alla samhälleliga förändringsprocesser. Bedömning av konsekvenserna för likabehandling ska inkluderas i alla konsekvensbedömningar av reformer – såväl social- och hälsovårdsreformen, användningen av artificiell intelligens vid automatiserat beslutsfattande som utvecklingen av trafiken. Myndigheterna ska göra den lagstadgade likabehandlingsplaneringen till en del av ledningsverktygen, och här ska statsrådet leda genom exempel.

Tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna av utlänningar och offer för människohandel ska förbättras 

Under senare år har ombudsmannen i sitt arbete med främjande av utlänningars rättigheter samt som övervakare av verkställigheten av avlägsnanden ur landet observerat allt fler fall där barnets grundläggande rättigheter inte tillgodoses. Ombudsmannen anser att utlänningslagen ska ändras bland annat för att barnets bästa kan tillgodoses. 

- Typiskt är det fråga om situationer där en av föräldrarna skiljs från barnet när föräldern avvisas från Finland. För att barnets bästa, barnets rättigheter och familjelivet ska kunna tillgodoses till fullo behöver utlänningslagen ändras. Respekten för förbudet mot återsändande ska också säkras i alla situationer, betonar Stenman.

Arbete mot människohandel utförs av olika myndigheter, organisationer och även av företag. Arbetet utvidgas kontinuerligt. I ombudsmannens arbete som rapportör om människohandel betonas särskilt behovet att stärka rättigheterna för offer för människohandel samt gärningsmännens straffansvar. Offer för människohandel befinner sig i en svår och sårbar situation där trygghet behöver skapas genom uppehållstillstånd, tryggt boende, starka stödtjänster och en fungerande straffprocess. Det finns forskningsdata, ett åtgärdsprogram och rekommendationer för utveckling av arbetet mot människohandel. Vi kan ingripa i detta allvarliga människorättsproblem genom att genomföra dessa i praktiken.

Diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen 2022.
 

31.03.2022