Har jag blivit diskriminerad?
Att utsättas för diskriminering är ofta en känslomässigt tung erfarenhet. Om du misstänker att du har blivit diskriminerad, finns det flera instanser i Finland som du kan kontakta och som kan hjälpa dig bedöma situationen. Det kan vara svårt att bedöma själv om det har varit fråga om olaglig diskriminering i den aktuella situationen. Diskrimineringsombudsmannen bedömer ditt ärende särskilt med stöd av diskrimineringslagen. På denna webbsida hittar du även information om andra instanser som behandlar ärenden som inte tillhör diskrimineringsombudsmannens verksamhetsområde.
Om du misstänker att du har blivit utsatt för diskriminering, kan du
- försöka reda ut saken med den part som du misstänker ha diskriminerat dig
- kontakta en behörig myndighet, till exempel diskrimineringsombudsmannen, arbetarskyddsmyndigheterna hos regionförvaltningsverket eller andra instanser som erbjuder hjälp och rådgivning och kan bedöma din situation
- föra ditt ärende till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden för behandling
- anmäla brott till polisen.
Har jag blivit diskriminerad?
Bedömningen av eventuell diskriminering inleds genom att identifiera särbehandling. Det är uppenbart fråga om särbehandling till exempel i en situation där magistraten inte vill viga ett samkönat par eller där man i en bostadsannons utesluter en viss grupp, till exempel utlänningar. Det som är väsentligt vid identifieringen av särbehandling är att ställa frågan: har jag blivit behandlad på ett annat sätt än andra?
Att behandla människor på olika sätt är inte förbjudet i sig. Det är förbjudet då orsaken till behandlingen är någon förbjuden grund för diskriminering som hänför sig till personen. Diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen är ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Vidare ska det i ärendet även komma fram omständigheter som bevisar att särbehandlingen uttryckligen orsakas av en förbjuden diskrimineringsgrund. En sådan omständighet skulle till exempel kunna vara att en person i kundtjänst uttalar en persons ursprung eller funktionsnedsättning som grund för särbehandlingen.
Ibland kan även lika behandling av människor vara diskriminering. Till exempel ett förbud mot huvudbonader på en restaurang gäller i sig alla, men den kan särskilt riktas mot personer som av religiösa skäl använder något slags huvudbonad.
När du misstänker att du har blivit utsatt för diskriminering, fundera på följande frågor:
- Blev jag behandlad på ett annat sätt än andra?
- Orsakades särbehandlingen av någon förbjuden diskrimineringsgrund, alltså någon av mina personliga egenskaper?
- Varför misstänker jag att jag blev behandlad på ett annat sätt än andra på grund av någon förbjuden diskrimineringsgrund?
Tveka inte att kontakta diskrimineringsombudsmannens byrå vid oklara situationer. Vi hjälper dig bedöma om ditt ärende handlar om olaglig diskriminering.
När du kontaktar diskrimineringsombudsmannen
Sakkunniga vid diskrimineringsombudsmannens byrå bedömer alla kontakter som handlar om eventuell diskriminering. De sakkunniga bedömer om ärendet handlar om eventuell diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen har en omfattande prövningsrätt att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas på basis av en enskild kontakt. Diskrimineringsombudsmannen har flera olika sätt att ingripa i diskriminering och främja likabehandling.
Även om en person med fog kan uppleva att hen har blivit utsatt för diskriminering, är det nödvändigtvis inte alltid fråga om diskriminering som avses i diskrimineringslagen. I sådana situationer har diskrimineringsombudsmannen inte behörighet att bedöma saken. Då är det lämpligt att någon annan myndighet bedömer situationen.
Om du misstänker att du har blivit diskriminerad på grund av ditt kön, könsidentitet eller könsuttryck är jämställdhetsombudsmannen den behöriga myndigheten att bedöma saken. Läs mer på jämställdhetsombudsmannens webbsida.
Diskrimineringsombudsmannens befogenhet är likvärdig med arbetarskyddsmyndighetens befogenhet. Om du misstänker att du blivit diskriminerad i ett arbetsförhållande, arbetspraktik eller liknande verksamhet på arbetsplatsen eller inom rekryteringen kan du förutom diskrimineringsombudsmannen också kontakta arbetarskyddssmyndigheterna. Mer information får du på arbetarskyddets webbsida.
Regionförvaltningsverket behandlar bland annat klagomål, begäran om omprövning och utlåtanden om undervisning och småbarnspedagogik samt begäranden om rättelse av elevbedömning. Till exempel begäran om omprövning av ett beslut om elevantagning lämnas in till regionförvaltningsverket. RFV styr och övervakar också kommunala och privata socialvårdstjänster samt offentliga och privata hälsovårdstjänster. Läs mer på regionförvaltningsverkets webbsida.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som erbjuder rättsskydd till dem som upplever sig ha blivit diskriminerade. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan på ett juridiskt bindande sätt konstatera huruvida ärendet brutit mot diskrimineringslagens förbud mot diskriminering. Nämnden uppbär ingen avgift för behandlingen av ärenden. Mer information hittar du på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens webbsida.
Riksdagens justitieombudsman övervakar att myndigheter och andra aktörer med offentligt uppdrag i all sin verksamhet följer lagen samt grundläggande och mänskliga rättigheter. Riksdagens justitieombudsman har även ett särskilt uppdrag att följa verkställigheten av FN:s funktionshinderkonvention. Läs mer på justitieombudsmannens webbsida.
Justitiekanslern övervakar myndigheterna. Man kan klaga hos justitiekanslern om man anser att en myndighet, en tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag har förfarit felaktigt eller försummat sina skyldigheter. Justitiekanslern övervakar även advokater. Läs mer på justitiekanslerns webbsida.
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du anmäla saken till polisen.
I vissa fall kan ärendet utöver diskriminering som enligt diskrimineringslagen är förbjuden även handla om ett diskrimineringsbrott som föreskrivs i strafflagen. I dessa fall kan saken anmälas antingen till diskrimineringsombudsmannen eller till polisen. Polisen är lämpligare än diskrimineringsombudsmannen att bedöma motstridig bevisning.
Vissa hatuttryck och viss hatretorik kan utöver trakasserier som förbjuds i diskrimineringslagen även utgöra hets mot folkgrupp. Diskrimineringsombudsmannen kan hjälpa till med bedömningen huruvida ärendet bör anmälas till polisen.
Om du anser att polisen eller någon annan tjänsteman inom polisförvaltningen i sin tjänsteutövning har handlat felaktigt eller inte skött sina tjänsteuppgifter, kan du lämna in en förvaltningsklagan. Mer information hittar du på polisens webbsida.
Man kan få hjälp och rådgivning i juridiska frågor t.ex. från rättshjälpsbyråer eller genom att anlita ett privat ombud.
Om du är missnöjd med den vård som du har fått eller upplever att du har blivit osakligt bemött inom hälsovården kan du kontakta patientombudsmannen. Patientombudsmannens uppgift är att ge råd och information om patientens ställning och rättigheter. Mer information om patientombudsmannen hittar du här.
Om du är missnöjd med hur du har bemötts eller betjänats inom socialvården kan du kontakta socialombudsmannen. Mer information om socialombudsmannen.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) övervakar begränsningar som avser användningen av ARA-hyresbostäder, val av hyresgäster och fastställande av hyror. Kontaktuppgifterna till ARA finns på ARA:s webbplats.
Man kan försöka lösa konflikter i ett bostadshus eller husbolag genom medling. Ytterligare information om grannskapsmedling finns på webbplatsen av Centret för grannskapsmedling.
Försäkrings- och finansieringsrådgivningen (FINE) ger sina kunder råd bl.a. i problemsituationer som hänför sig till försäkringar och bankärenden. Mer information om FINE hittar du här.
I vissa situationer kan det vara lämpligast att personen själv ber den part som misstänkt för diskriminering att lämna ett skriftligt svar till varför man i situationen har agerat på det sätt som man har gjort. Detta kan redan i sig lösa situationen. Om man senare framför klagomål om ärendet till exempel till diskrimineringsombudsmannen, kan ärendet också behandlats snabbare på diskrimineringsombudsmannens kontor tack vare ett sådant svar.
