Hovrätt fattade ett viktigt beslut i ett fall av diskriminering i arbetslivet - frisörkedjan sade upp två romska kvinnors arbetsavtal på diskriminerande grunder

Åbo hovrätt meddelade den 16 januari 2025 en viktig dom i ett fall av diskriminering i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannen fungerade som juridiskt ombud för två romska kvinnor i ärendet. Hovrätten fastställde arbetarskyddsmyndigheternas och Birkalands tingsrätts tidigare avgöranden i saken, enligt vilka frisökedjan CM Hiustalo hade sagt upp två romska kvinnors arbetsavtal på olagliga grunder. Arbetsgivaren hade diskriminerat kvinnorna på grund av deras etniska och kulturella bakgrund. 

Två romska kvinnor blev uppsagda av frisörkedjan eftersom de bar sina romska kjolar i arbetet. Företagets ledning insisterade på att kvinnorna inte skulle få arbeta i de lättare versioner av de traditionella romska kjolarna, som kvinnorna låtit tillverka och trots att man kommit överens om detta vid rekryteringen. De romska kvinnorna som utsattes för diskriminering kontaktade diskrimineringsombudsmannen, som senare fungerade som deras juridiska ombud i rättsprocessen.

Hovrätten fastställde arbetsskyddsmyndighetens och Birkalands tingsrätts tidigare beslut i diskrimineringsärendet. I sin dom konstaterar hovrätten att frisörkedjans attityd gentemot de romska kvinnorna i fråga ”återspeglar en konsekvent negativ inställning till synliga symboler som bärs av minoriteter”.

Hovrätten konstaterar att krav på arbetskläder inte på ett otillbörligt sätt får inkräkta på arbetstagares religionsfrihet, deras rätt att uttrycka sig eller deras grundlagsskyddade rättigheter som har samband med deras etniska bakgrund. En arbetsgivare får inte utan ett verkligt arbetsrelaterat krav eller annan godtagbar grund kräva att en anställd avstår från kläder som bärs på grund av t.ex. kultur eller religion.

I målets handläggning framgick inte att det skulle ha funnits något arbetsmiljömässigt eller annat tvingande skäl att förbjuda bärande av romsk kjol inom frisöryrket. Om arbetsgivaren anser att klädseln innebär en säkerhetsrisk eller på något annat sätt medför betydande olägenheter i arbetet, bör arbetsgivaren försöka utreda om risken är verklig och om den kan undanröjas. Hovrätten finner i domen att CM Hiustalo inte har gjort detta. Det fanns därför i detta fall inte något verkligt behov av att förbjuda bärandet av en romsk kjol.

Hovrätten anser att förbudet mot att bära romska kjolar har inneburit att kvinnorna inte har kunnat arbeta för företaget utan att bryta mot sina grundlagsskyddade kulturella normer.
Diskrimineringsombudsmannen anser att fallet är ett exempel på den uppenbara diskriminering som romer utsätts för inom alla livsområden, inklusive i arbetslivet.

- Hovrättens dom är ett viktigt beslut som förhoppningsvis också på ett mer allmänt plan kan bidra till att förverkliga likabehandling för romska kvinnor inom arbetslivet. Romer har en grundlagsskyddad rätt att upprätthålla sin kultur, vilket inkluderar rätten att bära romsk kjol. Hovrättens dom är en viktig bekräftelse av romska kvinnors rätt, som skyddas av grundlagen och diskrimineringslagen, att arbeta på lika villkor, säger Robin Harms, som är enhetschef vid diskrimineringsombudsmannens byrå och som fungerade som kvinnornas rättsliga ombud.

Hovrätten dömde CM Hiustalo att betala var och en kvinnorna en ersättning motsvarande två månadslöner för den olagliga uppsägningen, samt en gottgörelse på 6 000 euro för vardera för överträdelsen av diskrimineringsförbudet. Bolaget ålades även att betala rättegångskostnader om totalt cirka 14 000 euro.

I undantagsfall, då ärenden har principiell betydelse, kan diskrimineringsombudsmannen fungera som rättsligt ombud för personer som blivit diskriminerade.

Domen från Åbo hovrätt har ännu inte vunnit laga kraft. Domen kan överklagas till Högsta domstolen.

20.01.2025