Rättsmedel för personer som upplevt diskriminering

Om du har utsatts för diskriminering eller annan överträdelse av diskrimineringslagen finns det flera sätt för dig att gå vidare i ärendet. På den här sidan beskrivs de närmare. Det är fråga om anvisningar enligt 8 b § i lagen om diskrimineringsombudsmannen för personer som misstänker diskriminering. Enligt paragrafen ska den som misstänker diskriminering när han eller hon kontaktar diskrimineringsombudsmannen informeras om behandlingen av ärendet vid diskrimineringsombudsmannens byrå, om rättsmedlen för den som misstänker diskriminering och om möjligheten att få annat stöd i ärendet.

Före kontakten

Om du misstänker diskriminering eller annan överträdelse av diskrimineringslagen kan du, om du så vill, först fråga den misstänkta aktören om motiveringar till den verksamhet som du misstänker strider mot diskrimineringslagen. Om det är fråga om en myndighetsaktör kan du kontakta aktören till exempel genom att lämna in ett klagomål eller en anmärkning. Enligt rättsprinciperna för god förvaltning är myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter skyldiga att besvara sakliga kontakter utan obefogat dröjsmål och inom ramen för sina uppgifter och befogenheter.

Du kan kontakta en privat aktör till exempel via aktörens kundservicekanaler. Vissa aktörer är också direkt med stöd av lagen skyldiga att motivera sina handlingar och lämna uppgifter till den som begär uppgifterna.

  • I 15 § 3 mom. i diskrimineringslagen finns en bestämmelse om arbetsgivaren, enligt vilken en arbetsgivare på begäran utan dröjsmål ska lämna skriftlig utredning om grunderna för sitt förfarande till en person med funktionsnedsättning som anser att han eller hon på grund av vägran att göra rimliga anpassningar har blivit diskriminerad i samband med arbets- eller tjänsteansökan eller i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande.
  • I jämställdhetslagen har arbetsgivaren ålagts en skyldighet att ge motiveringar i en situation där arbetstagaren misstänker sig ha blivit diskriminerad på grund av sitt kön (inklusive könsidentitet och könsuttryck) (10 §) samt en skyldighet för läroanstalten att ge motiveringar till en studerande som misstänker diskriminering i undervisningen (10 a §).

Dessutom har du möjlighet att använda metoder enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen) för att få information i ditt ärende. Aktörer som omfattas av offentlighetslagens tillämpningsområde ska i regel ge alla som begär uppgifter information om den handling som innehas av aktören, om inte uppgifterna är sekretessbelagda enligt lag. Utöver detta kan en part också ha rätt att få uppgifter som annars är sekretessbelagda av allmänheten i ett ärende där hen är part, om det inte finns grunder enligt offentlighetslagen för att hemlighålla uppgifterna även av parten.

Behandling av kontakten hos diskrimineringsombudsmannen

Allmänt

Om ditt ärende inte kan lösas genom att kontakta aktören eller om du av grundad anledning inte vill kontakta aktören kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen. I ombudsmannens verksamhet iakttas vid sidan av bestämmelserna i diskrimineringslagen och lagen om diskrimineringsombudsmannen till exempel principerna för god förvaltning (2 kap.), offentlighetslagen (mer information) och Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning. Det är möjligt att kontakta ombudsmannen med ditt eget namn eller anonymt. Namn och/eller kontaktuppgifter för den som tar kontakt lämnas i regel inte ut till utomstående.

Diskrimineringsombudsmannen behandlar i allmänhet inte kontakter som gäller över två år gamla händelser, om det inte finns särskilda skäl till detta. Vi behandlar inte heller i princip ett ärende som någon annan behörig myndighet redan har under behandling.

Mer information om diskrimineringsombudsmannens kontaktkanaler.

Anhängiggörande

När diskrimineringsombudsmannen kontaktas registreras det i regel i ärendehanteringssystemet. Samtidigt ges kontakten ett handläggningsnummer. Det lönar sig att alltid nämna handläggningsnumret om du till exempel lämnar in tilläggsuppgifter i samma ärende. På så sätt kan du försäkra dig om att tilläggsuppgifterna registreras för rätt ärende. Vid telefonjouren ges inte automatiskt ett ärendenummer för kontakter som avslutas med rådgivning samt respons som dokumenteras för kännedom. Om det enligt vår bedömning ändå krävs ett skriftligt svar till kunden i ärendet, får ärendet alltid ett ärendenummer.

Bedömning

Efter registreringen framskrider ärendet till bedömningsprocessen och bedömningsgruppens möte. Om ärendet är klart och entydigt kan handläggaren också svara kunden direkt enligt ombudsmannens anvisningar och vår etablerade tolkningspraxis.

I fråga om ärenden som behandlas vid bedömningsgruppens möte föredrar handläggaren ärendet för bedömningsgruppen, som alltid omfattar åtminstone gruppens ledare och ärendets föredragande samt ofta även andra handläggare. I ombudsmannens arbete för att främja likabehandling och ingripa i diskriminering har bedömningen av enskilda kontakter delats in i tre bedömningsgrupper, vars huvudansvarsområden är 1. social- och hälsovård samt boende, 2. arbetsliv och privat service samt 3. utbildning, säkerhet och rättsvård. Även kontakter som gäller andra livsområden har fördelats mellan dessa tre grupper.

Största delen av de enskilda kundkontakterna till ombudsmannen slutar med att kunden får rådgivning och handledning direkt av ärendets handläggare eller enligt bedömningsgruppens överenskommelse samt en bedömning av den beskrivna verksamheten i form av ett skriftligt svar. Ärendet går vidare till fortsatt behandling hos diskrimineringsombudsmannen om ärendet verkar problematiskt ur diskrimineringslagens synvinkel och även i övrigt så att just diskrimineringsombudsmannen borde utreda det för att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. 

Diskrimineringsombudsmannen kontaktas ofta och måste därför med beaktande av de tillgängliga resurserna noggrant överväga vilka ärenden som ska åtgärdas. Ombudsmannen har omfattande lagstadgad prövningsrätt att besluta vilka åtgärder ombudsmannen ska vidta på basis av en enskild kontakt. Speciellt om det enligt vår bedömning är osannolikt att ombudsmannens utredning av ärendet skulle leda till att rättsskyddet för en person som utsatts för diskriminering förverkligas i praktiken som ett slutresultat av processen, strävar vi efter att styra dem som tar kontakt i första hand till att använda andra rättsmedel.

Fortsatt behandling

Vid den fortsatta behandlingen av ärendet kontaktar man i regel motparten till exempel för att utreda ärendet, främja förlikning eller hitta något annat avgörande. Vi diskuterar i regel med den som tagit kontakt innan vi kontaktar motparten. Om ett ärende, där det enligt vår bedömning har förekommit diskriminering eller någon annan överträdelse av diskrimineringslagen, inte kan lösas i samförstånd, är resultatet av processen ofta ett motiverat ställningstagande eller annat svar som konstaterar att det strider mot diskrimineringslagen. Övriga svar kan innehålla en rekommendation om betalning av gottgörelse samt andra rekommendationer för att främja likabehandling och ingripa i diskriminering.

Ombudsmannens ställningstagande eller ett annat svar i ärendet är inte juridiskt bindande för aktören utan av rekommendationskaraktär. I praktiken beaktar aktörerna dock ofta ombudsmannens svar i sin verksamhet. Ombudsmannen fattar inte heller överklagbara förvaltningsbeslut vid behandlingen av ärenden enligt diskrimineringslagen. 

Den som är missnöjd med ombudsmannens byrås verksamhet kan anföra en förvaltningsklagan enligt förvaltningslagen till ombudsmannen eller kontakta till exempel de högsta laglighetsövervakarna.

Om aktören på grund av vårt ställningstagande inte är villig att korrigera sin verksamhet i enlighet med diskrimineringslagen, kan ombudsmannen föra ärendet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden för att få ett rättsligt bindande avgörande eller undantagsvis bistå kunden i att väcka talan om gottgörelse i tingsrätten eller vidta andra åtgärder för att rätta till ärendet. I ärenden som gäller arbetslivet har ombudsmannen dock inte behörighet att föra ärendet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Åtgärderna efter ställningstagandet används med eftertanke och oftast endast i principiellt viktiga frågor.

Mer information om anförande av klagomål.

Efter behandlingen av kontakten eller alternativ till kontakten

Ansökan till nämnden eller talan i tingsrätten

Utöver ombudsmannen och en sammanslutning som främjar likabehandling kan även personen själv i sitt eget ärende göra en ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden eller väcka talan i tingsrätten i ett tvistemål som gäller gottgörelse enligt diskrimineringslagen. När man överväger att väcka talan i tingsrätten är det dock alltid skäl att beakta risken för rättegångskostnader, dvs. risken att man måste ersätta även motpartens rättegångskostnader i det fall att talan förkastas.

Du kan göra en ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden genom att följa anvisningarna på nämndens webbsida. Länken till anvisningarna finns nedan. Behandlingen av ärenden i nämnden är avgiftsfri. Nämnden behandlar inte ett ärende som en annan myndighet redan har under behandling. Nämnden kan förbjuda en aktör att fortsätta med verksamhet som är förbjuden enligt diskrimineringslagen och ålägga aktören att uppfylla sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen, vid behov vid vite. Dessutom kan nämnden ge en rekommendation om gottgörelse till den som utsatts för diskriminering eller repressalier. Nämnden kan inte förelägga att skadestånd ska betalas.

Ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden.

Kontakt med annan tillsynsmyndighet

Om du misstänker diskriminering på grund av kön eller kränkning av jämställdheten mellan könen (inklusive könsidentitet och könsuttryck), är den behöriga myndigheten jämställdhetsombudsmannen i stället för diskrimineringsombudsmannen. Om det dock är fråga om diskriminering på flera grunder på grund av kön och någon annan diskrimineringsgrund, är diskrimineringsombudsmannen behörig myndighet.

Utöver diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen samt diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan ett ärende som gäller diskriminering och likabehandling också föras till flera andra övervakande myndigheter för behandling. Sådana är till exempel de högsta laglighetsövervakarna, dvs. riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet, tillstånds- och tillsynsverket samt konsumenttvistenämnden och patientskadenämnden. Alla nämnda myndigheter är skyldiga att beakta jämlikhetsprincipen och förbudet mot diskriminering i all sin verksamhet inom ramen för sina uppgifter och befogenheter direkt med stöd av 6 § och 22 § i Finlands grundlag, även om de inte har någon uttrycklig tillsynsuppgift enligt diskrimineringslagen. I synnerhet om det är oklart och det finns rum för tolkning om det i en viss verksamhet eventuellt är fråga om verksamhet som strider mot diskrimineringslagen eller i första hand verksamhet som strider mot någon annan lag än diskrimineringslagen, kan det vara mest ändamålsenligt att föra ärendet vidare till någon annan tillsynsmyndighet än diskrimineringsombudsmannen. Dataombudsmannen är behörig tillsynsmyndighet i frågor som gäller skydd av personuppgifter.

Sökande av ändring hos domstol eller något annat rättskipningsorgan

Om det framkommer omständigheter som strider mot diskrimineringslagen i ett ärende där man har rätt att söka ändring, till exempel när ett förvaltningsbeslut har fattats i ärendet, med anvisningar om sökande av ändring som bilaga, är det primära rättsmedlet även i fråga om diskriminering och annan överträdelse av diskrimineringslagen att söka ändring enligt anvisningarna.

Om du beslutar dig för att söka ändring i beslutet och ärendet framskrider till domstol kan du fästa domstolens uppmärksamhet vid 27 § i diskrimineringslagen. Enligt den ska domstolen i ett mål eller ärende som den behandlar och som gäller tillämpning av diskrimineringslagen ge diskrimineringsombudsmannen tillfälle att bli hörd, till den del saken hör till ombudsmannens behörighet. Om domstolen beslutar att ge ombudsmannen tillfälle att bli hörd, överväger vi att ge ett utlåtande separat i varje enskilt fall. Att ombudsmannen inte yttrar sig i ärendet är inte ett ställningstagande om huruvida det har skett en överträdelse av diskrimineringslagen eller inte.

Vid misstanke om brott

Om det finns skäl att misstänka brott i ärendet är polisen behörig myndighet att behandla ärendet. I ett ärende som gäller diskriminering och likabehandling kan det också vara fråga om till exempel diskrimineringsbrott, hets mot folkgrupp, ärekränkning, tjänstebrott eller något annat brott så att gärningen har ett diskriminerande motiv. Innan du gör en brottsanmälan i ärendet kan du dock kontakta diskrimineringsombudsmannen för att få råd och anvisningar.

Annat stöd och annan hjälp

Du kan också få stöd och hjälp i likabehandlings- och diskrimineringsfrågor på flera andra ställen:

Du kan också få stöd och hjälp av statens, kommunernas och välfärdsområdets rådgivande aktörer inom olika livsområden. 

Till exempel brottsofferjouren stöder brottsoffer och konsumentrådgivningen svarar på konsumenträttsliga frågor.