Behandlingen av riksdagsberättelsen fortsatte i grundlagsutskottet och kulturutskottet

Den här veckan har diskrimineringsombudsmannen hörts i riksdagens kulturutskott och grundlagsutskott om ombudsmannens riksdagsberättelse. Ombudsmannen presenterade rekommendationerna i sin berättelse för de delområden som hänför sig till respektive utskotts uppgifter.

Diskrimineringsombudsmannen hördes av grundlagsutskottet den 23 april. Grundlagsutskottet har en särskilt central roll i bedömningen av lagförslagens och andra ärendens grundlagsenlighet samt förhållandet till internationella människorättskonventioner. Diskrimineringsombudsmannens berättelse behandlar i hög grad förverkligandet av grundlagen och människorättskonventionerna. Ombudsmannen fäste grundlagsutskottets uppmärksamhet vid bland annat dessa delområden i sin berättelse till riksdagen.

  • Grundlagens likabehandlingsprincip och skydd mot diskriminering. Grundlagen ger företrädare för den offentliga makten en särskild skyldighet att främja likabehandling. Diskrimineringsombudsmannens riksdagsberättelse innehåller flera rekommendationer om hur vår lagstiftning om likabehandling borde utvecklas. Ombudsmannens rekommendationer gäller särskilt förbättring av rättsskyddet för offer för diskriminering.
  • Ursprungsbefolkningen samers grundlagsenliga rättigheter måste tryggas. Sametingslagen reviderades 2025 efter en process som pågått i årtionden, vilket var viktigt med tanke på tryggandet av samernas rättigheter. Ombudsmannen anser att tillämpningen av lagen ska följas upp. Sannings- och försoningskommission för samer publicerade sin slutrapport i slutet av 2025. Genomförandet av rekommendationerna i slutrapporten måste inledas omedelbart.
  • Lagförslagens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna ska bedömas på ett övergripande sätt. I alla skeden av lagberedningen ska man säkerställa att lagstiftningen tryggar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att lagstiftningen inte begränsar tillgodoseendet av lika rättigheter för personer som riskerar att diskrimineras. Diskrimineringsombudsmannen har under den senaste tiden upprepade gånger fäst uppmärksamhet vid att man i lagstiftningsreformerna inte har gjort någon heltäckande bedömning av likabehandlingskonsekvenserna och de sammantagna konsekvenserna av olika lagförslag.
  • Vid användningen av algoritmiska system ska icke-diskriminering och främjande av likabehandling säkerställas. Myndigheterna och lagstiftarna är skyldiga att säkerställa icke-diskriminering i utnyttjandet av algoritmer och system för artificiell intelligens samt i digitaliseringen av den offentliga förvaltningens funktioner.
  • Tillträde till asylprocessen och ett ovillkorligt förbud mot tillbakasändning ska tryggas i alla situationer. Diskrimineringsombudsmannen är oroad över att man strävar efter att bekämpa så kallad instrumentaliserad inresa med metoder som äventyrar tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. Det är den offentliga maktens skyldighet att trygga de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen betonar att det finns alternativ till undantagslagen som begränsar asylansökan och som bättre tryggar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
  • Prioriteringen av barnets bästa ska tas i beaktande och tagande i förvar av barn ska förbjudas. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa beaktas i första hand i alla åtgärder som gäller barn. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att prioriteringen av barnets bästa antecknas i utlänningslagen och mottagningslagen för att prioriteringen av barnets bästa ska förverkligas till fullo. Ombudsmannen rekommenderar dessutom att tagande i förvar av barn förbjuds.
  • Bestämmelser om riskbedömning av våld ska utfärdas genom lag för att förhindra våld mot kvinnor. Finlands internationella människorättsförpliktelser förutsätter att myndigheterna effektivt skyddar kvinnor mot våld. För närvarande ökar den bristfälliga riskbedömningen våldet som kvinnor utsätts för och rädslan för våld. Enligt ombudsmannen ska riskbedömning och säkerhetshantering av våld regleras i lag. I lagen ska definieras vilka myndigheter som omfattas av skyldigheten att göra en riskbedömning och organisationernas roll ska identifieras.

Hörande av kulturutskottet

Den 22 april presenterade diskrimineringsombudsmannen sin riksdagsberättelse för kulturutskottet till den del dess teman berörde utskottets uppgifter. Ombudsmannen lyfte vid hörandet fram bland annat följande frågor från sin berättelse:

  • Lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få utbildning ska tryggas. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och välfärdsområdena måste förtydligas till exempel i fråga om morgon- och eftermiddagsverksamheten för barn med funktionsnedsättning. Även konsekvenserna av de reviderade bestämmelserna om stöd i lagen om grundläggande utbildning för elever med funktionsnedsättning ska utredas och bedömas på ett heltäckande sätt. Eventuella brister måste åtgärdas.
  • I undervisningen i åskådningsämnen måste man genomföra reformer som främjar likabehandling. Problemen som hänför sig till likabehandling i det nuvarande systemet måste åtgärdas utan dröjsmål. Ombudsmannen anser till exempel att elevens valfrihet i fråga om åskådningsämnen inte får vara beroende av om hen hör till ett religiöst samfund. Dessutom ska det i studentskrivningarna finnas möjlighet att avlägga lärokurserna i de största läroämnena.
  • Ingripandet i trakasserier måste effektiviseras. Inom idrotten har man gjort betydande framsteg när det gäller att identifiera och ingripa i trakasserier som förbjuds i diskrimineringslagen. Regleringen av förbudet mot trakasserier i diskrimineringslagen ska utökas till att gälla organisationernas och föreningarnas skyldighet att vidta åtgärder för att undanröja trakasserier när organisationen eller föreningen har fått kännedom om dem. Den här skyldigheten förtydligar aktörernas ansvar för att ingripa i trakasserier.
  • Likabehandlingsplaneringen ska göras till en del av vardagen inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Skyldigheten att planera likabehandling inom småbarnspedagogiken ska återställas till verksamhetsställena. Utbildningen om likabehandlingsplanering och beaktandet av barnens åsikter i planeringen måste utökas.
  • Utbildningen har en central roll i tryggandet av samernas rättigheter. Ursprungsfolket samerna ska garanteras möjlighet att studera sitt eget språk oberoende av boningsort. Utbildningen av yrkespersoner som behärskar samiska inom olika branscher måste utökas.
  • Arbetet mot människohandel vid läroanstalter. Vid rekryteringen av internationella studerande behövs skyddsåtgärder för att förhindra exploatering. Politiska program och åtgärder som gäller barn och unga ska inkludera ett starkt perspektiv på identifiering av och stöd till offer för människohandel. Exploatering ska identifieras där barnen finns – det vill säga även i skolorna och elevvården.

Behandling av diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen

Diskrimineringsombudsmannens riksdagsberättelse behandlas i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, till vilket grundlagsutskottet, lagutskottet, kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet ger utlåtanden. Ombudsmannen har hörts om sin riksdagsberättelse redan i grundlags-, lag- och kulturutskotten. Varje utskott bekantar sig med de delområden i rapporten som hänför sig till utskottets uppgifter. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fungerar som betänkandeutskott.

Efter att arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har utarbetat sitt betänkande om ombudsmannens berättelse överförs behandlingen av ärendet till riksdagens plenum. Riksdagen kan på basis av ombudsmannens berättelse kräva åtgärder av statsrådet med så kallade beslutsförslag.

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som främjar likabehandling och ingriper i diskriminering. Ombudsmannen fungerar också som nationell rapportör om människohandel, rapportör om våld mot kvinnor och övervakare av avlägsnande ur landet. I uppgifterna ingår dessutom att främja utlänningars rättigheter och ställning. Enligt ett färskt lagförslag skulle ombudsmannen från och med den 12 juni också ha i uppgift att följa upp hur de grundläggande rättigheterna tillgodoses i screening- och gränsförfarandena. 

Bekanta dig med diskrimineringsombudsmannens hela berättelse till riksdagen:

24.04.2026