Behandlingen av diskrimineringsombudsmannens riksdagsberättelse har inletts i riksdagen

Behandlingen av diskrimineringsombudsmannens riksdagsberättelse har inletts i utskotten. Utskotten sätter sig in i riksdagsberättelsen ur den egna uppgiftens perspektiv. Fredagen den 17 april har ombudsmannen presenterat för lagutskottet rekommendationerna i berättelsen som anknyter till lagutskottets uppgifter. Rekommendationerna syftar till att förbättra rättsskyddet för offer för diskriminering, effektivisera arbetet mot människohandel samt till att minska våldet mot kvinnor.

Diskrimineringsombudsmannen presenterade för lagutskottet riksdagsberättelsens rekommendationer som gäller en effektivisering av arbetet mot människohandel. Kontinuiteten i polisens riksomfattande verksamhet som är specialiserad på människohandel måste säkerställas för att straffansvaret ska förverkligas på ett effektivt sätt. En kompetent brottsutredning vid rätt tidpunkt säkerställer att offren för människohandel får rättvisa. Dessutom måste man genom systematiska åtgärder förebygga människohandel och uppkomsten av förhållanden som ökar risken för utnyttjande.

Ombudsmannen presenterade för lagutskottet också avsnittet om våld mot kvinnor i sin riksdagsberättelse. Våld mot kvinnor är ett allvarligt fenomen i Finland. Diskrimineringsombudsmannen anser att det krävs ny lagstiftning för att minska våldet mot kvinnor. Det måste föreskrivas i lag om arbetet mot våld. Genom lagstiftning skulle myndigheternas ansvar säkerställas och organisationernas roll identifieras. Ombudsmannen anser det nödvändigt att det också föreskrivs i lag om bedömning av risken för våld och att det i lagen på ett heltäckande sätt fastställs vilka myndigheter som är skyldiga att göra en riskbedömning.

Dessutom bör strafflagen tydligare än för närvarande föreskriva om den särskilda klandervärdheten i fråga om våld i nära relationer. Ombudsmannen föreslår att man till strafflagen fogar skärpningsgrunder åtminstone i fråga om brott som riktas mot en närstående person samt mot en person i en sårbar ställning och i fråga om brott som begås i ett barns närvaro.

För många som upplevt diskriminering tillgodoses inte rättigheterna, eftersom rättsskyddet som lagstiftningen ger och dess funktion i praktiken inte alltid räcker till för att trygga tillgodoseendet av rättigheterna. Diskrimineringsombudsmannen anser att rättsskyddet för offer för diskriminering måste förbättras genom att ge diskriminerings- och jämställdhetsnämnden behörighet att pröva efterlevnaden av diskrimineringslagen även i arbetslivet. På detta sätt skulle man också kunna undvika många rättegångar som orsakar onödiga kostnader. Dessutom bör nämnden föreskrivas en möjlighet att besluta om gottgörelse och påföljdsavgift.

För ett par veckor sedan inledde riksdagen behandlingen av diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen med en remissdebatt i plenum. Berättelsen behandlas i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, till vilket grundlagsutskottet, lagutskottet, kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet ger utlåtanden. Respektive utskott sätter sig in i de avsnitt i riksdagsberättelsen som anknyter till utskottets uppgifter.

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som främjar likabehandling och ingriper i diskriminering. Ombudsmannen har också till uppgift att vara nationell rapportör om människohandel, rapportör om våld mot kvinnor och att övervaka verkställandet av avlägsnanden ur landet. I uppgifterna ingår dessutom att främja utlänningars rättigheter och ställning.

Läs diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen i sin helhet: 

20.04.2026