Visst kan det vara diskriminering att förbjuda huvudduk på arbetsplatsen– nyheterna fick det om bakfoten

Med anledning av veckan mot rasism finns det skäl att blicka tillbaka till förra veckans felaktiga nyheter om religiösa symboler på arbetsplatser. EU-domstolen gav två domar som handlade om diskriminering på arbetsplatsen på grund av religiösa symboler. Jag deltog i slutet av förra veckan i ett EU-möte där det framkom att nyheterna i olika EU-länder haft samma vinkling: huvudduk får förbjudas på arbetsplatser. Domarna som getts tillåter inte kategoriskt att förbjuda bärandet av huvudduk på arbetsplatser. Tvärtom konstateras det i den andra domen att förbud mot att använda religiösa symboler kan vara indirekt diskriminering av ett visst trossamfund. Pressmeddelandet om domarna är i sig helt korrekt, fastän juridiskt komplicerat.

Huvudduksfrågan ger upphov till mycket diskussion och väcker känslor. Förhållningssättet till huvudduk återspeglar hur man ser på religion, kultur och kvinnors ställning. När media i olika länder förfaller till att göra en felaktig vinkling i sina nyheter, väcks frågan om det handlat om populistisk klicksökande journalistik, eller ett oskyldigt misstag och feltolkning? Borde domstolens kommunikation i framtiden fundera på hur de rubricerar och skriver sina pressmeddelanden för att innebörden inte ska tolkas såhär fel? Hur som helst, på gator och torg minns man nu helt säkert att huvudduk får förbjudas.

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt, båda är lika förbjudna. I förhandsavgörandet av det belgiska fallet påpekade EU-domstolen att det givna förbudet på bärande av huvudduk (religiösa symboler) inte var direkt diskriminering, men att det kan handla om indirekt diskriminering. Det blir upp till den nationella domstolen att ge en dom i den senare frågan. Det kan vara möjligt att motivera förbudet om det har en rättfärdigad målsättning och åtgärderna som tas för att uppnå det är lämpliga och nödvändiga. Domstolen godkände nog neutralitet som en rättfärdigad målsättning i förbjudande av religiösa symboler, men tog inte ställning till medlens lämplighet eller nödvändighet, detta överläts också till den nationella domstolen för beslut. Frågan om bärande av huvudduk är alltså inte alls enkel.

I det franska förhandsavgörandet förblir frågan om direkt eller indirekt diskriminering med religion som grund öppen, men EU-domstolen påpekar att kundens önskemål om en arbetstagare som inte använder huvudduk inte i fallet i fråga kan anses vara av verklig och avgörande betydelse som krav för arbetsförhållande, alltså skulle det i detta fall handla om diskriminering.

I Finland är det på många arbetsplatser tillåtet att bära huvudduk, men till exempel polisen tillåter inte bärande av huvudduk med tjänstedräkt yrkande på säkerhet. I grannlandet Sverige är det möjligt som också i många andra länder. Rekommendationerna om skyddande av minoriteter som Europarådets ministerkommitté gav Finland förra veckan innehåller ett förslag om att öka antalet representanter av minoriteter i polisrekryteringar som ett medel för att förebygga intolerans, rasism och hatbrott. Då man funderar på åtgärder är det också bra att fundera på synsättet på bärande av huvudduk.