Vid uppdateringen av handlingsplanen mot människohandel måste ambitionen vara hög

Handlingsplanen mot människohandel uppdateras vid justitieministeriet. Diskrimineringsombudsmannen, i rollen som nationell rapportör om människohandel, betonar att grundläggande och mänskliga rättigheter ska beaktas i beredningen av handlingsplanen.  I planen är det viktigt att beakta offer för människohandel som är i sårbar ställning och som är svåra att nå.

Justitieministeriet började uppdatera handlingsplanen mot människohandel i april 2025. Arbetsgruppen består av representanter för ministerierna och dess mandatperiod pågår till utgången av 2027. Arbetsgruppens uppgift är att uppdatera handlingsplanen mot människohandel under 2025.

Tyngdpunkterna i den uppdaterade handlingsplanen har beskrivits i beslutet om tillsättande av arbetsgruppen – som fattades beklagligt sent under regeringsperioden. Tyngdpunkterna är förebyggande och bekämpning av människohandel i anslutning till sexuellt utnyttjande, barn och unga, tvångsäktenskap, ungdoms- och gängbrottslighet och organiserad brottslighet samt identifiering av fenomen särskilt i fråga om människohandel som riktar sig mot barn och unga.

Den tidigare handlingsplanens styrkor var dess bredd och förvaltningsövergripande samarbete

Diskrimineringsombudsmannen publicerade i januari 2025 en promemoria om genomförandet av handlingsplanen mot människohandel 2021-2023 (på finska).  I promemorian behandlades också strukturerna på statsrådsnivå för arbetet mot människohandel.

Handlingsplanen mot människohandel 2021–2023 främjade åtgärderna mot människohandel i Finland. Dess styrkor var till exempel ett brett och förvaltningsövergripande samarbete samt satsningar på forsknings- och utredningsarbete.

Genomförandet av den föregående handlingsplanen främjades av en struktur som utöver statsrådets koordinering av arbetet mot människohandel bestod av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och en styrgrupp på hög tjänstemannanivå. Arbetsgruppen bestod av representanter för både myndigheter och organisationer, vilket främjade samarbetet och utnyttjandet av den praktiska informationen i arbetsgruppens arbete. Den arbetsgrupp som nu har utnämnts består enbart av representanter för ministerierna.  Det vore viktigt att arbetsgruppen också hade representanter och experter från de centrala förvaltningsområdena och medborgarsamhället samt från den nationella rapportören om människohandel.

När handlingsplanen upphörde att gälla vid utgången av 2023 avslutades också arbetsgruppens arbete. Strukturen för arbetet mot människohandel saknade ett samordningsorgan i över ett år. För att stödja kontinuiteten i arbetet mot människohandel har diskrimineringsombudsmannen rekommenderat att en permanent förvaltningsövergripande arbetsgrupp tillsätts som stöd för samordningen av arbetet mot människohandel.

I handlingsplanen kan man inte åsidosätta lagändringarnas inverkan på den ökade risken för utnyttjande

Diskrimineringsombudsmannen har betonat att handlingsplanen bör beredas utifrån grundläggande och mänskliga rättigheter och att rekommendationerna i tidigare utredningar bör utnyttjas. Offer för människohandel som är i en sårbar ställning och som är svåra att nå ska beaktas i den uppdaterade handlingsplanen.  Det är viktigt att lyfta fram barn och unga som en tyngdpunkt i handlingsplanen. Uppmärksamhet bör också fästas vid offer för människohandel som hör till olika minoritetsgrupper, till exempel personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter och könsminoriteter eller etniska minoriteter samt offer som saknar uppehållstillstånd.

De pågående politiska åtgärdernas och lagändringarnas inverkan på arbetet mot människohandel är oroväckande. Nedskärningarna i organisationernas finansiering påverkar möjligheterna att nå och hjälpa barn, unga och vuxna i sårbar ställning. Ändringarna i utlänningslagen kommer sannolikt att öka antalet personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd, även antalet barn och barnfamiljer. Nedskärningarna i den sociala tryggheten drabbar också barnfamiljer. När rättigheterna och stödet försämras på detta sätt är det mycket möjligt att risken för att människor utnyttjas ökar. Förändringarna gör det svårare att förebygga människohandel och hjälpa offren och de motverkar målen för arbetet mot människohandel. Som en del av handlingsplanen är det därför viktigt att reda ut hur lagändringarna som försämrar ett stort antal utlänningars rättigheter och ställning inverkar på offren för människohandel.

Information om planåtgärdernas omfattning och genomslagskraft ska samlas in systematiskt redan under planens giltighetstid, och efter denna period ska man låta utföra en extern utvärdering av handlingsplanen.

Den föregående handlingsplanen upplevdes som nödvändig. Under handlingsplanens giltighetstid framskred arbetet mot människohandel bra, arbetet för att nå offren gick framåt och för utredningarna erhölls information om olika former av människohandel. Den nationella handlingsplanen mot människohandel och de strukturer som stöder planen är ett viktigt verktyg för att förebygga och ingripa i människohandel och för att hjälpa offren. Med det tidigare utförda arbetet som utgångspunkt går det smidigt att utarbeta en effektiv uppdaterad handlingsplan.