Utkastet till regeringens proposition om en ny övervakning av de grundläggande rättigheterna uppfyller inte EU kraven
EU:s nya migrationslagstiftning förutsätter att en oberoende aktör övervakar hur de grundläggande rättigheterna tillgodoses i screening- och gränsförfarandena i Finland. I regeringens propositionsutkast har övervakningsuppgiften tilldelats diskrimineringsombudsmannen utan att tillräckliga resurser säkerställs. Diskrimineringsombudsmannen kan inte ta emot uppgiften utan personalresurser som möjliggör att uppgiften utförs på ett adekvat sätt. Om tillräckliga resurser inte tryggas kommer ombudsmannen att yttra åt kommissionen att Finland inte uppfyller kraven i EU lagstiftningen och att ett överträdelseförfarande mot Finland bör inledas.
EU:s nya migrations- och asylpakt reformerar asylregelverket i stor omfattning. Genom pakten införs bland annat ett helt nytt screeningförfarande, samtidigt som gränsförfarandet görs obligatoriskt och dess tillämpning utvidgas. Gränsförfarandet är ett asylförfarande som ska genomföras inom en kort tidsfrist, under vilken sökandens rörelsefrihet begränsas. Screeningen är ett snabbt förfarande där bakgrund och situation kontrolleras för asylsökande och personer som anlänt utan inreseförutsättningar, varefter de hänvisas till antingen asyl- eller återvändandeförfaranden.
De nya och utvidgade förfarandena har betydande konsekvenser för asylsökandes ställning. De innebär också betydande risker för de grundläggande rättigheterna. Förfarandena berör särskilt viktiga människorättsfrågor, såsom den absoluta non refoulement principen, vilket innebär att misstag kan få allvarliga följder för människors säkerhet. Förfarandena är mycket snabba, vilket ökar risken för fel. Vissa förfaranden, såsom screeningförfarandet, innehåller begränsade möjligheter till överklagande, vilket ytterligare ökar risken för att fel inte kan rättas till.
Som motvikt till strängare migrationsregler och försämringar av sökandenas rättigheter förutsätter EU lagstiftningen att en ny övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter inrättas i Finland. Mekanismen ska följa upp hur de grundläggande rättigheterna tillgodoses i screening- och gränsförfarandena. Syftet med övervakningsuppgiften är att säkerställa att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och andra internationella förpliktelser tillämpas fullt ut. Dessutom är målsättningen att stärka transparensen och ansvarstagandet.
Övervakningsuppgiften föreslås att tilldelas åt diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen anser det möjligt att lägga övervakningsuppgiften till ombudsmannens befintliga mandat. Detta förutsätter dock att tillräckliga resurser säkerställs för att genomföra den nya uppgiften på ett effektivt och verkningsfullt sätt.
Regeringens propositionsutkast, som just varit på remiss, möjliggör inte en faktisk genomförbarhet av övervakningen av de grundläggande rättigheterna. I utkastet anvisas inte sådana personalresurser som motsvarar uppgifternas krav. Om tillräckliga resurser inte anvisas kan diskrimineringsombudsmannen inte ta emot uppgiften.
Den nya uppgiften omfattar i stor utsträckning övervakning av efterlevnaden av olika grundläggande rättigheter. Uppgiften innebär att följa hur internationell rätt iakttas under screening- och gränsförfarandena, särskilt vad gäller tillgång till asylförfarandet, principen om non-refoulement, barnets bästa och relevanta regler om förvar, inbegripet relevanta bestämmelser om förvar. Uppgiften kräver tillräcklig personal som kan utföra informationsinhämtning, analyser, inspektioner, strukturellt främjandearbete, jämförelser mellan nationella förhållanden och internationella förpliktelser och rättspraxis samt upprätthållande av nära kontakt med olika människorättsaktörer samt verkställande myndigheter. Förfarandenas snabbhet förutsätter att övervakningen är flexibel, smidig och kan reagera snabbt. Uppgiften måste organiseras så att övervakningen av de grundläggande rättigheterna kan genomföras effektivt och i enlighet med EU:s krav.
Screeningförordningen anger uttryckligen att lämpliga finansiella medel förses den oberoende övervakningsmekanismen. Även direktivet om likabehandlingsorganens ställning förutsätter att resursernas tillräcklighet säkerställs särskilt vid införandet av nya uppgifter. I regeringens propositionsutkast anvisas endast en årsarbetskraft för uppgiften.
- De resurser som anges i utkastet räcker inte på något sätt för att genomföra en så betydelsefull uppgift. Om tillräckliga resurser inte tryggas kommer ombudsmannen att yttra åt kommissionen att Finland inte uppfyller EU lagstiftningens krav och att ett överträdelseförfarande bör inledas mot Finland, säger diskrimineringsombudsmannen Rainer Hiltunen.
Även riksdagen har betonat övervakningsuppgiftens betydelse. Förvaltningsutskottet behandlade förslaget till screeningsförordning under dåvarande ordföranden Riikka Purras ledning år 2021. Utskottet konstaterade att det är motiverat att inrätta en övervakningsuppgift i Finland, eftersom det inte är möjligt att överklaga beslut som fattas i screeningförfarandet. I den nyss avslutade remissrundan ansåg bland annat justitieministeriet att resursbehovet var avsevärt större än vad som föreslogs i utkastet, och betonade att uppgiften utgör en kärnuppgift inom övervakningen av de grundläggande rättigheterna.
Diskrimineringsombudsmannen anser att genomförandet av uppgiften kräver cirka fem årsarbetskrafter och ett årligt verksamhetsanslag på 50 000 euro.
Screeningförordningen förpliktar även att säkerställa en korrekt hantering av motiverade anklagelser om bristande respekt för grundläggande rättigheter. Regeringens propositionsutkast föreslår inte att denna uppgift ska ges till diskrimineringsombudsmannen, utan hänvisar i stället till de verkställande myndigheternas hantering av klagomål samt till förfarandena enligt förvaltningslagen. Diskrimineringsombudsmannen konstaterar att en sådan utformning inte förefaller tillräcklig för att uppfylla förordningens krav.
Läs diskrimineringsombudsmannens utlåtande i sin helhet (på finska)
18.02.2026