Undantagslagen som begränsar att söka asyl strider mot grundläggande och mänskliga rättigheter samt EU-rätten

Riksdagen behandlar för närvarande en förlängning av undantagslagen som begränsar rätten att söka asyl till den 31.12.2026 (lag om temporära åtgärder för bekämpande av instrumentaliserad inresa). Diskrimineringsombudsmannen understryker att lagens giltighetstid inte bör förlängas, eftersom den kränker flera grundläggande och mänskliga rättigheter

Finland stiftade sommaren 2024 en undantagslag som begränsar rätten att söka asyl och som strider mot flera grundläggande och mänskliga rättigheter samt mot EU-rätten. Lagen stiftades ursprungligen som tidsbegränsad för ett år. Regeringen har föreslagit att lagen ska förlängas till utgången av år 2026, och förslaget behandlas för närvarande i riksdagen.

Diskrimineringsombudsmannen anser att lagen, som står i strid med de grundläggande och mänskliga rättigheterna, inte bör förlängas.

Det finns alternativ till att bekämpa instrumentaliseringen av invandringen

Europaparlamentet och rådet har nyligen godkänt den så kallade krisförordningen, som börjar tillämpas år 2026. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om hur EU och dess medlemsstater kan reagera på instrumentaliserad invandring med respekt för internationella människorättsförpliktelser. Krisförordningen tillåter inte att mottagandet av asylansökningar begränsas. Däremot kan medlemsstaterna hantera instrumentaliserad invandring till exempel genom att hänvisa alla anländande till gränsförfarande och förlänga dess maximala tidsfrist.

Även i den nationella lagstiftningen i Finland finns redan medel för att hantera situationer där antalet asylsökande ökar snabbt. Utlänningslagen och lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd innehåller bestämmelser och strukturer som gör det möjligt att reagera på sådana situationer. Till exempel har möjligheten enligt 12 § i mottagningslagen att inrätta flyktingslussar inte utnyttjats.

De alternativ som nämns ovan kan anses stå i bättre överensstämmelse med grundlagen, de internationella människorättsförpliktelser som binder Finland samt EU-rätten. De tryggar dessutom åtminstone en minimiskyddsnivå för de personer som anländer till landet.

En fortsatt stängning av östgränsen äventyrar allvarligt rätten att söka asyl

Utöver undantagslagen som begränsar asylsökande har östgränsen hållits stängd med stöd av statsrådets centraliseringsbeslut enligt gränsbevakningslagen. Det finns inga gränsövergångsställen öppna för asylsökande vid östgränsen. Enligt diskrimineringsombudsmannens bedömning äventyrar en fortsatt stängning av östgränsen med stöd av gränsbevakningslagen allvarligt rätten att söka asyl. Alla borde ha en verklig och faktisk tillgång till asylförfarandet. En sådan tillgång kan inte anses existera om det inte finns några öppna gränsövergångsställen vid landgränsen eller om asylansökningar inte tas emot vid dessa.

Vid ändringen av gränsbevakningslagen år 2022 konstaterade grundlagsutskottet att "en tillfällig total stängning av gränsen kan under exceptionella omständigheter vara möjlig, förutsatt att en sådan åtgärd är strikt tidsbegränsad till det som är absolut nödvändigt för att säkerställa att inreseförfarandet sker på ett korrekt sätt". Östgränsen har varit stängd oavbrutet under hela år 2024 och början av 2025. Den 16 april 2025 förnyade regeringen sitt beslut att hålla gränsövergångsställena vid östgränsen stängda. Beslutet gäller tills vidare. Det står klart att situationen inte längre är tillfällig eller tidsmässigt strikt begränsad till det som är absolut nödvändigt.

Finland har beredskap att behandla asylansökningar med respekt för grundläggande och mänskliga rättigheter

I regeringens proposition beskrivs antalet personer som sökt asyl vid östgränsen som en relativt omfattande grupp, vilken bedöms överskrida myndigheternas kapacitet att ta emot ansökningar, erbjuda mottagningstjänster och handlägga ärenden. Enligt diskrimineringsombudsmannens uppfattning motsvarar denna bedömning inte tidigare erfarenheter av att ta emot även stora mängder asylsökande.

År 2015 anlände över 32 000 asylsökande till Finland. Våren 2022, efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, tog Finland emot tiotusentals personer som flydde från Ukraina inom loppet av några veckor. Tillfälligt skydd har beviljats över 60 000 personer, vilka till exempel har fått tillgång till social- och hälsovårdstjänster. I dessa situationer har myndigheterna kunnat möta utmaningarna med respekt för rättsstatens principer och grundläggande rättigheter.

Diskrimineringsombudsmannen betonar att de finska myndigheterna besitter hög yrkeskompetens och beredskap att ta emot asylsökande och behandla ansökningar på ett korrekt sätt. Situationen kan hanteras på ett sätt som samtidigt tryggar den inre säkerheten, den allmänna ordningen samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

07.05.2025