Risken för människohandel ökar när en ung person försvinner från vård utom hemmet
I Finland identifieras knappt några former av människohandel som riktar sig mot barn och unga, även om utnyttjandet i sig identifieras. Barn och unga som är på rymmen från vård utom hemmet har identifierats som en sårbar grupp för olika former av utnyttjande. Utredningen ”Hatkassa Suomessa – kohti kansallista tilannekuvaa lastensuojelun sijaishuollosta kadonneista lapsista” (På rymmen i Finland – mot en nationell lägesbild av barn som försvunnit från vård utom hemmet inom barnskyddet) av Pesäpuu r.f. synliggör utnyttjandet och även människohandeln av unga på ett sätt som inte kan åsidosättas.
Enligt utredningen utsetts unga som är på rymmen från vård utom hemmet för många olika typer av fara – i värsta fall livshotande. De unga ser brott, deltar i brottslig verksamhet och blir offer för brott. De utsätts för påtryckningar, tvång, utnyttjande och hot från vuxna. Enligt utredningen är det lätt för unga att hitta vuxna som är beredda att transportera och inkvartera dem samt finansiera deras flykt.
När unga som är på rymmen från vård utom hemmet hittar vuxna är det också fråga om att de vuxna hittar unga i sårbar ställning. I Finland utnyttjar vuxna unga som är på rymmen från vård utom hemmet och som söker ett övernattningsställe sexuellt. Unga tvingas också att sälja sex och begå brott. Även om det i alla fall inte är fråga om människohandel, måste man identifiera de fall där detta sker.
Människohandel är ett allvarligt utnyttjande av individen. Ett offer för människohandel kan inte ge ett giltigt samtycke till utnyttjandet. Även om den unga hade varit initiativrik gentemot en vuxen till exempel när hen sökte rusmedel eller inkvartering, undanröjer den inte straffansvaret. Koppleri av minderåriga kan uppfylla rekvisitet för människohandel. Även tvingande till kriminell verksamhet kan vara människohandel: en ung person tvingas till exempel förmedla narkotika eller stjäla saker för någon annan. Om den unga inte identifieras som offer för människohandel kan man inte heller tillämpa principen om straffrihet på hen (mer om ämnet i diskrimineringsombudsmannens utredning).
Utnyttjande av minderåriga identifieras, men uttryckligen människohandel i samband med att unga är på rymmen har inte kommit till diskrimineringsombudsmannens kännedom. Det är troligt att människohandeln i vissa fall inte har identifierats. Det finns ingen heltäckande utbildning för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården om hur människohandel yppar sig eller anvisningar om tillvägagångssätt när de upptäcker människohandel. Man har tilldelat domar för utnyttjande av barn som försvunnit från vård utom hemmet, men ombudsmannen känner inte till att dessa skulle beröra människohandel. I Finland har människohandel med minderåriga tills vidare förblivit ett dolt och okänt fenomen.
Det är viktigt att identifiera människohandel. För det första måste man få mer information om utnyttjandet och dess olika former för att bekämpa fenomenet. Människohandel med barn måste bekämpas med straffrättsliga medel och gärningsmännen måste också ställas till svars för människohandel utanpå de övriga brotten. Förutom fenomenet handlar det om individens rättigheter: Offer för människohandel ska identifieras så att deras rättigheter kan tillgodoses till fullo. Offret ska få hjälp och stöd som passar hens behov och man ska förebygga att hen blir offer på nytt.
Resultaten av utredningen av projektet Hatkassa förpliktar myndigheterna att arbeta effektivare för att skydda unga. Enligt utredningen utsätter barnskyddets strukturer och det bristfälliga myndighetssamarbetet unga för risker när de är på rymmen. Utifrån resultaten bör man börja bygga upp åtgärder med vilka man kan ingripa i orsakerna till att de unga rymmer från vården utom hemmet, öka de ungas säkerhet när de är på rymmen samt förbättra bemötandet av de unga efter att de återvänt till vården utom hemmet. Det behövs riktade åtgärder för att utveckla vården utom hemmet, identifiera människohandel som riktar sig mot barn samt för att utveckla myndigheternas verksamhet.
Centrala myndigheter måste utbildas för att identifiera människohandel med barn. Vid sidan av förebyggande av faktorer som ökar risken för utnyttjande och åtgärder som generellt ökar de ungas säkerhet behövs särskilda åtgärder mot människohandel. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderade i sin berättelse till riksdagen, att man i välfärdsområdena bygger upp fungerande förfaranden för att identifiera offer för människohandel och hänvisa dem till hjälp. Riksdagen instämde i denna rekommendation. Ombudsmannen anser det vara viktigt att människohandelns barnoffer beaktas i utvecklingen av verksamheten.
Utifrån projektet Hatkassa genomförs en fortsatt utredning vid Barnombudsmannens byrå. Dessutom har social- och hälsovårdsministeriets, Polisstyrelsens och Nödcentralsverkets anvisning om praxis för barn som olovligen är frånvarande från platsen för vård utom hemmet granskats. Justitieministeriet har inlett ett projekt där man bereder en nationell mekanism för identifiering och styrning av offer för människohandel för att främja identifieringen av offer och trygga tillgången till hjälp. Utöver dessa ska barnen lyftas fram mer synligt i nästa handlingsprogram mot människohandel. Människohandel ska beaktas i åtgärderna mot sårbarhet och utnyttjande i den nationella barnstrategin. För effektivitetens skull är det viktigt att den kommande regeringen i sitt regeringsprogram skriver in åtgärder för att stärka ställningen för barn i sårbar ställning.
