Nationella rapportören om människohandel fyller 10 år: Arbetet mot människohandel har haft inverkan

Nationella rapportören om människohandel fyller 10 år i år. Diskrimineringsombudsmannen, som fungerar som nationell rapportör om människohandel firar sin tioåriga resa genom att publicera berättelser om arbetet mot människohandel i bloggformat. Samtidigt vill rapportören tacka de pionjärer som arbetat mot människohandel i vardagen och som vi har att tacka för att så mycket åstadkommits i arbetet mot människohandel. 

Den nationella människohandelsrapportören tillsattes år 2009 för att granska människohandel och till människohandel relaterade fenomen. I bakgrunden fanns en tanke om att utomstående granskning och utvärdering samt utvecklingsförslag baserade på analys skulle vara till nytta för verksamheten mot människohandel.  Tanken var också att rapportören kan lyfta fram människohandelsfrågan i den politiska och offentliga diskussionen, vilket bedömdes främja arbetet mot människohandel.  Målet med rapportörens arbete är i sista hand att göra det lättare att identifiera och hjälpa människohandelsoffer, trygga offrens rättigheter, verkställa straffansvaret och förhindra människohandel.

Människohandel var för 10 år sedan ett så gott som okänt fenomen i offentligheten och förvaltningen, även om forskning hade kommit till den slutsatsen att det finns människohandel också i Finland. Dessutom fanns ett tryck från internationella aktörer att man borde ingripa i fenomenet.  

- Människohandelsrapportörens långsiktiga och målmedvetna påverkansarbete innehållande utredningar, ställningstaganden och utbildningar har burit frukt. Det har skett en synlig, bestående förändring i arbetet mot människohandel tillsammans med de andra aktörerna i arbete mot människohandel. Vi pratat om och ingriper i människohandel. Så här är det bra att fortsätta, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä. 

Berättelser om arbetet mot människohandel

Diskrimineringsombudsmannen som fungerar som nationell rapportör om människohandel publicerar den här veckan 21 berättelser om arbetet mot människohandel. De sista berättelserna publiceras på torsdag den 14.11. 

- I samarbete med andra aktörer som motverkar människohandel har mycket åstadkommits.  Även om mycket återstår att göra är det bra att stundom titta tillbaka och minnas det gamla. Det är dags att tacka för det arbete som hittills har utförts, för alla gånger vi har lyckats och för allt som vi tillsammans har uppnått under de senaste åren. Målet med berättelserna är att lyfta fram framgångshistorier i arbetet mot människohandel och visa vilken stor utveckling som skett berättar Venla Roth, teamchef och sakkunnig i arbetet mot människohandel. 

- Med hjälp av kampanjen vill vi berätta om det viktiga pionjärarbete som alla dessa sakkunniga inom arbetet mot människohandel har utfört och de konkreta förändringar som skett, fortsätter Roth

Bland historierna finns berättelser om identifiering av och hjälp för offer för sexuellt våld, om tvångsarbete och tvångsäktenskap, om verkställande av straffansvar, om samarbete mellan myndigheterna och medborgarorganisationerna samt om betydelsen av att förstå dynamiken i människohandeln. Läsarna får information om människohandeln och om det arbete som görs varje dag i Finland för att motarbeta människohandel och hjälpa offren.  Berättelserna publiceras på finska, svenska och engelska. 

Följande skribenter har bidgrait med berättelser: 

Katja-Pia Jenu Regionförvaltningsverket, Katri Lyijynen hjälpsystemet för människohandel, Anna Smallenburg Flyktingrådgivningen, Essi Thesslund Pro-Tukipiste, Pia Marttila Brottsofferjouren, Natalie Gerbert Monika-Naiset, Thomas Skur Polisinrättningen i Österbotten, Kenneth Eriksson Helsingfors polisinrättning, Mikko Sipilä Åklagarmyndigheten, Södra Finlands åklagardistrikt, åklagare Eija Velitski, riksdagsledamot Eva Biaudet, Johanna Suurpää justitieministeriet, Natalia Ollus HEUNI, psykolog Riitta Ylikomi, Arja Pohjola PAM, socialarbetare Mikaela Goad, socialarbetare Jelena Popova, Inka Klemettilä Migrationsverket, jurist Emilia Kaikkonen, Miia Lehtinen inrikesministeriet samt Venla Roth.

Utdrag ur berättelserna:

- Människohandeln är en skildring av en värld, som de flesta människor aldrig ser – och det är kanske bra. Den är en skildring om strävan efter ekonomisk vinning, grymhet, våld och utnyttjande av människor i utsatt ställning. Människohandeln upprör, skapar känslor av tvivel och hopplöshet och får många som hör om den att fråga hur det är möjligt, kan det vara sant – i Finland, Venla Roth

- Mandatet grundar sig väldigt starkt på internationella normer och exempel.  Därför var det klart att rapportören ska vara en självständig och oberoende myndighet. Det var naturligt att anknyta rapportörens mandat till minoritetsombudsmannen (nuförtiden diskrimineringsombudsmannen), även om arbetet skiljer sig från ombudsmannens övriga arbete. Det var nödvändigt att föreskriva om rapportörens mandat i lag, eftersom det ansågs viktigt att rapportören har rätt och är skyldig att rapportera till riksdagen om utvecklingen av arbetet mot människohandel och om missförhållanden som observerats, och på så sätt lyfta fram fenomenet och läget i arbetet för att motverka det för politisk diskussion och föremål för beslutsfattande. En sådan ställning är exceptionell också internationellt, Johanna Suurpää avdelningschef justitieministeriet, fd. minoritetsombudsman 

- En av de finaste upplevelserna av att ha lyckats under min karriär är Finlands nationella rapportör om människohandels första berättelse till riksdagen och riksdagens grundliga behandling av den. I efterhand kan man se att berättelsen ändrade sättet på vilket vi betraktar människohandel i Finland och att den direkta rapporteringen till riksdagen av en oberoende människohandelsrapportör kan påverka såväl lagstiftningen som praxisen, Eva Biaudet, riksdagsleda mot, fd. minoritetsombudsman 

- Människohandel för sexuella ändamål är ett problem som samhället måste lösa. Ibland undrar man om vi har ett brott som existerar till namnet, men som vi inte ingriper i. Människohandel är en i allra högsta grad organiserad brottslighet, och den är lönsam. Riskerna att bli fast är små och följderna likaså, för till exempel grovt koppleri får man ett eller två års fängelse, Kenneth Eriksson kriminalöverkonstapel

- Det första fallet var sensationellt, eftersom så mycket som avviker från spelreglerna i normalt arbetsliv är förknippat med arbetsrelaterat utnyttjande. Att fenomenet har identifierats och att vi har lärt oss av det har gjort det möjligt att tro på offrens berättelser och de identifieras som offer för människohandel, Arja Pohjola, jurist, Servicefacket PAM

- När Kriscentrum Monika inledde sin verksamhet var det till exempel svårt för myndigheterna att identifiera människohandel som inträffat inom familjen. Under årens lopp har det skett en stor förändring i identifieringen av utnyttjande i äktenskapsliknande förhållanden: tidigare kunde man som svar på brottsanmälan konstatera att det endast var fråga om ett misslyckat äktenskap. Nuförtiden förstår man att äktenskapet kan ha ingåtts uppsåtligen i syfte att utnyttja, att en äkta parrelation aldrig ens har funnits, Natalie Gerbert, Chef för Kriscentrum Monika

11.11.2019