Kvinnors höga dödlighet i parrelationer är ett problem i Finland som man inte har velat lösa

I Finland behandlas brott mot liv könsneutralt och dödsfall bland kvinnor betraktas inte som ett jämställdhetsproblem. Kvinnor som dör till följd av brott mot liv är dock ett globalt fenomen som sammanhänger med ojämlikhet mellan könen och som vi inte bör underkasta oss. Våra internationella förpliktelser inom mänskliga rättigheter och det nya EU-direktivet förutsätter effektivare åtgärder av Finland, men hittills har beslutsfattarna saknat förståelse och vilja att skydda kvinnor.

I Finland är största delen av de kvinnor som mister livet till följd av ett brott mot, liv offer för våld i nära relation. Enligt Statistikcentralens statistik över våld i nära relationer dog i Finland 2015–2024 sammanlagt nästan 100 personer till följd av våld i relationen, och över 80 procent av dessa var kvinnor. Ett forskningsprojekt klarlagde 2023 att i många fall där en kvinna mist livet till följd av dödligt våld i en nära relation hade förövaren utsatt offret för våld redan före dråpet. Kvinnan hade kunnat bli utsatt för omfattande kontrollerande beteende och hot om våld. Kvinnan hade ofta berättat att hon var rädd för gärningsmannen och en del kvinnor hade kontaktat polisen. Kvinnorna hade också gjort mer frekventa besök till hälso- och sjukvården.

Staterna har en skyldighet att skydda kvinnor mot våld. FN:s kommitté för avskaffande all slags diskriminering mot kvinnor och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) har utvärderat både lagstiftning och myndighetspraxis i konventionsstaterna utifrån skyldigheten att ge skydd. Av ECHR:s rättspraxis framgår vilka åtgärder som förväntas av myndigheterna för att staten inte ska göra sig skyldig till verksamhet som strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. ECHR har i flera avgöranden ansett att staternas åtgärder för att bekämpa våld i nära relationer har varit otillräckliga. Av rättigheterna enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna har staterna kränkt rätten till liv, förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling, rätten till en rättvis rättegång, rätten till skydd för privat- och familjeliv och förbudet mot diskriminering på grund av kön.

Finland behöver ny lagstiftning om riskbedömning av våld. EU:s nya direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (1385/2024) förutsätter att myndigheterna bedömer skydds- och stödbehoven hos personer som utsätts för våld och hot om våld och hänvisar dem till tjänster. Direktivet ska verkställas före sommaren 2027 och enligt diskrimineringsombudsmannen är det tydligt att läget idag inte är förenligt med de skyldigheter som följer av direktivet. Även expertgruppen GREVIO, som övervakar verkställandet av Istanbulkonventionen, och partskommittén har påpekat att Finland saknar en riksomfattande, enhetlig och genussensitiv modell för riskbedömning och säkerhetshantering.

Dödligt våld i nära relationer har en liknande dynamik som mindre allvarligt våld. Därför skulle vi genom att analysera fallen bättre kunna förstå fenomenet och utveckla det våldsbekämpande arbetet. För att utveckla bekämpningen av brott mot liv uppmuntrar FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott UNODC staterna att inrätta nationella forskningsenheter som fokuserar på dödligt våld mot kvinnor. Även det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE samlar in information om dödligt våld mot kvinnor och rekommenderar systematisk uppföljning av fallen på nationell nivå. Spanien är ett hoppingivande föredöme för andra länder, som har visat hur långsiktigt, genussensitivt våldsbekämpande arbete bidrar till att minska våldet mot kvinnor.

Termen ”femicide” har etablerats i internationell rätt och forskningslitteratur för att beskriva kvinnomord, där kvinnor har mördats av sina manliga partner. En typisk kontext för detta fenomen är parförhållandet. År 2024 bjöd diskrimineringsombudsmannen in forskare och myndigheter till rundabordssamtal om femicidefenomenet i Finland. Olycksutredningscentralen som deltog vid tillställningen berättade att den redan år 2013 rekommenderade att samtliga fall av relationsvåld som lett till ett barns död ska analyseras och att slutsatser av dem ska läggas fram för att förebygga motsvarande fall. Nyligen har Institutet för hälsa och välfärd ansett det viktigt att inrätta en forskningsenhet som fokuserar på dödsfall till följd av våld i nära relationer. Till skillnad från andra brott mot livet har antalet dödsfall till följd av partnervåld inte minskat. Den nuvarande regeringen accepterade ändå att man avstod från att inrätta en forskningsenhet som behandlar dödsfall som en del av genomförandeplanen för Istanbulkonventionen. 

Biträdande justitiekanslern anser att en snabb ändring av lagstiftningen är nödvändig för att rätta till den rådande situationen. År 2025 undersökte biträdande justitiekanslern ett fall där en före detta pojkvän mördade en kvinna när hon gjort flera brottsanmälningar om mannen. Kanslern gav flera poliser som medverkat i utredningen av fallet en anmärkning, eftersom han ansåg att poliserna hade ett flertal möjligheter att bättre bedöma det hot om våld som kvinnan upplevt och sörja för kvinnans säkerhet. Det går inte att sätta ett pris på en mänsklig tragedi som sannolikt hade kunnat förhindras. I vårt nationella system får inte heller kvinnans anhöriga ersättning för statens och myndigheternas eventuellt agerande i strid med förpliktelserna inom mänskliga rättigheter.

En bristfällig riskbedömning kostar för närvarande människoliv i Finland. För att minska våldet är det nödvändigt att utveckla förebyggandet av allvarligt våld genom att systematiskt följa upp och analysera fall som involverar dödligt våld i nära relationer. Finland kan inte längre undfly sitt ansvar för att bekämpa kvinnors död till följd av våld i nära relationer.