Från att behöva stöd till att stå på egna ben – ”då har jag lyckats”

Alla offer för människohandel är olika, liksom också deras servicebehov. Att hjälpa ett offer är en långsam och utdragen process. Genom att gång på gång upprepa saker skapar man förtroende och stöder klienten till att så småningom bli självständig. Ofta tänker man att terapi hjälper människor att återhämta sig från påfrestande upplevelser, men stöd i vardagen och att gå vid klientens sida är viktigt för återhämtningen.

I Vanda utförs hjälparbetet för människohandelsoffren inom tjänsterna för invandrare. Det vardagliga arbetet leds av klientens ansvariga socialarbetare, som gör upp en bedömning av klientens servicebehov och en plan och koordinerar klientens nätverk. Utöver den sociala handledningen får klienten hjälp av en psykolog och ett eget hälsoteam, som ansvarar för hälsokontroller, kartläggningen av hälsotillståndet och hänvisningen till fortsatt vård. Nätverken är ofta vidsträckta och den ansvariga socialarbetaren har som uppgift att skapa en helhet av stöd och tjänster för klienten samt följa upp genomförandet och effekterna av den.

När tjänsterna byggs upp måste man beakta att klienternas behov är mycket varierande. En person som blivit offer för människohandel utomlands för många år sedan kanske berättar om endast en del av sina erfarenheter för socialarbetaren. Personen kan ha beslutat att börja ett nytt liv i Finland och därför vill hen inte berätta om gamla angelägenheter. De som har blivit offer för människohandel i Finland behöver ofta mera akut psykosocialt stöd. Ibland bedömer läkaren det som nödvändigt att hänvisa offret till Centret för psykotraumatologi, dvs. till före detta Centret för rehabilitering av tortyroffer.

Ett offer som är allvarligt psykiskt traumatiserat behöver social handledning i flera år.  Psykosocialt stöd och terapi hjälper, men det gör också rutiner. Många vardagliga företeelser, såsom ekonomi och boende, är viktiga i arbetet med människohandelsoffer. Klienten ska inte behöva kämpa till exempel för bostad och förmåner. I synnerhet i början kan hjälpbehovet vara totalt – klienten kan behöva hjälp till exempel med att gå till butiken. Ju mer stöd som är tillgängligt för människohandelsoffret i början, desto bättre kommer återhämtningen i gång.

För många människohandelsbrottsoffer är den egna kontaktpersonen en central person i livet. Alltid har klienten inte någon annan att berätta sina angelägenheter för. Klienten kan kontakta den egna kontaktpersonen varje dag till exempel via Whatsapp för att be om en mötestid eller fråga om till exempel utkomststödbeslut från FPA. Det är också viktigt med regelbundna möten och att känna klienten, eftersom klienten på nytt kan råka ut för samma form av utnyttjande. Det är bra om socialarbetaren till exempel känner till klientens arbetssituation eller huruvida hen befinner sig i Finland eller utomlands. 

Människan är en helhet och de olika sidorna i livet kommer fram i det vardagliga hjälparbetet. Jag har under årens lopp förstått hur många aspekter som ingår i hjälpen. Att hjälpa är inte en enda stor prestation, utan långsamt och långsiktigt arbete. Små vardagliga gärningar kan fungera som en bärande kraft så att människohandelsoffret många år senare kan leva mera självständigt utan konstant behov av hjälp.