Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse: Att rasism och hatretorik blivit vanligare i politiken är ett oroande fenomen

Diskrimineringsombudsmannen konstaterar i sin årsberättelse för år 2023 att året på många sätt var ett år av motsägelsefullhet. Det skedde en positiv utveckling, till exempel ändringar till diskrimineringslagen som trädde i kraft i juni och som utökade ombudsmannens befogenheter att undersöka diskriminering i arbetslivet. Orosmoment från året är däremot bland annat ökade trakasserier i skolor och en urholkning av utlänningars rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen är också bekymrad över att rasism och hatretorik hotar att normaliseras inom politiken.

Under 2023 tog diskrimineringsombudsmannen emot sammanlagt 2 411 kontakter. Största delen av dessa, omkring 72 %, handlade om diskriminering. Precis som under 2022, fortsatte antalet kontakter öka även under 2023. Sett till helheter var de vanligaste diskriminerings-grunderna i kontakterna funktionsnedsättning och hälsotillstånd samt ursprung, nationalitet och språk. Dessutom har i synnerhet kontakter om åldersdiskriminering vid rekrytering ökat efter det att diskrimineringsombudsmannen genom den partiella reformen av diskrimineringslagen fick behörighet att övervaka diskriminering inom arbetslivet från och med 1.6.2023.

- Ett starkare diskrimineringsskydd i arbetslivet är betydande eftersom jämlikhet i arbetslivet påverkar jämlikheten inom samhällets övriga livsområden. Huruvida en person kommer in i arbetslivet på ett jämlikt sätt har stor inverkan på tillgodoseendet av hens andra grundläggande och mänskliga rättigheter, säger diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Under 2023 tog diskrimineringsombudsmannen emot 372 kontakter om diskriminering inom arbetslivet. Drygt en tredjedel av kontakterna om diskriminering inom arbetslivet handlade om rekrytering. Det höga antalet kontakter om diskriminering vid rekrytering är exceptionellt, eftersom fall som förknippas med diskriminering i samband med anställningsförhållandets upphörande traditionellt har varit framträdande i myndighetsövervakningen och hos domstolar. I kontakter som handlade om rekrytering var de vanligaste diskrimineringsgrunderna ålder, språk, nationalitet, annan omständighet som gäller den enskilde som person samt funktionsnedsättning.

Kontakter om arbetslivet som diskrimineringsombudsmannen tagit emot under 2023. N = 372.

Normaliseringen av rasism och hatretorik i det finländska samhället väcker oro, rädsla och känslor av otrygghet

Diskrimineringsombudsmannen oroas över risken för att rasism och hatretorik normaliseras i politiken. Detta fenomen har en vittgående verkan på hela samhället.

- Forskning har visat att det sätt på vilket vi använder språk – också om olika minoritetsgrupper – ger betydelse, bygger, förnyar och ändrar den sociala verkligheten runtom oss. Språket både beskriver och bygger upp verkligheten, säger diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Kontakter som diskrimineringsombudsmannen tagit emot visar att normaliseringen av rasism och hatretorik i det finländska samhället väcker oro, rädsla och känslor av otrygghet i synnerhet inom de olika minoritetsgrupperna.

Den hårdare tonen i den offentliga debatten reflekteras i antalet kontakter om trakasserier inom utbildning som diskrimineringsombudsmannen tagit emot. Ombudsmannen kontaktas om trakasserier som förknippas med olika diskrimineringsgrunder, men största delen av dessa kontakter handlar om rasistiska trakasserier.

Efter reformen av diskrimineringslagen 1.6.2023 fick anordnare av utbildning och småbarnspedagogik en starkare skyldighet att ingripa i trakasserier.

Flera lagändringar för att försvaga utlänningars rättigheter

Under 2023 har regeringen berett flera lagändringar som kommer att ha en negativ inverkan på utlänningars ställning i Finland. I regeringsprogrammet föreslogs flera ändringar i utlänningslagen, mottagandelagen, medborgarskapslagen och integrationstjänsterna. De sammantagna konsekvenserna av de planerade lagstiftningsändringarna skulle sannolikt vara allvarliga.

- De föreslagna ändringarna i utlänningslagen innehåller inte några övertygande sociala argument eller fördelar som skulle motivera en begränsning av utlänningars rättigheter, säger diskimineringsombudsman Kristina Stenman.

Diskrimineringsombudsmannen har fungerat som rapportör om våld mot kvinnor sedan 2022. Att ha en tydlig nationell plan för tjänster för våldsoffer är centralt i arbetet mot våld. Välfärdsområdena spelar en nyckelroll både när det gäller att identifiera och stödja offren, och därför förespråkar ombudsmannen bindande lagstiftning för att säkerställa samordningsstrukturer och fungerande servicekedjor för arbetet mot våld i nära relationer.

När det gäller arbetet mot människohandel anser diskrimineringsombudsmannen att resultaten av handlingsplanen mot människohandel är betydelsefulla. Handlingsplanen har finansierat olika åtgärder och utvecklat samordningen mellan olika aktörer inom regeringen.

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet med ett brett ansvarsområde. Dess olika uppgifter är kopplade till övervakning och främjande av grundläggande och mänskliga rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen har till uppgift att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen verkar också som Finlands nationella rapportör om människohandel och övervakar verkställigheten av avlägsnanden av utlänningar ur landet. Ombudsmannens uppgifter innefattar också att följa och främja utlänningars ställning och rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen verkar även som rapportören om våld mot kvinnor.

Läs mer om diskrimineringsombudsmannens arbete i årsberättelsen för år 2023: Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse 2023 (PDF).

05.06.2024