Hoppa till innehåll

Diskrimineringsombudsmannen har begärt om tilläggsutredning av inrikesministeriet gällande beredningen av fördelningen av flyktingkvoten

Diskrimineringsombudsmannen skickade 22.11.2024 en begäran om tilläggsutredning och ytterligare information till inrikesministeriet gällande beredningen av fördelningen av flyktingkvoten. På basis av den tidigare utredning som ombudsmannen fått i ärendet har det uppstått en klar presumtion om diskriminering, som strider mot grundlagen och diskrimineringslagen.

Diskrimineringsombudsmannen ber inrikesministeriet att motivera på vilka rättsliga grunder samt på vilka godtagbara skäl, med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheterna, som den politiska ledningen för inrikesministeriet givit direktiv om att preferera kristna flyktingar. Ombudsmannen ber även ministeriet att motivera varför man beslutade att avvika från FN:s flyktingorgan UNHCR:s ursprungliga förslag. Den politiska ledningen för inrikesministeriet har gett instruktioner om att ändra fördelningen av flyktingkvoten så att majoriteten av flyktingarna, i stället för att komma från länder där islam är majoritetsreligion, skulle komma från länder där kristendom är majoritetsreligion. Förutom tilläggsutredningar har ombudsmannen även begärt inrikesministeriet tillställa handlingar som hör till beredningen, vilka ombudsmannen inte ännu innehar.

Inrikesministeriets politiska ledning har gett instruktioner om att flyktingar skall väljas med särskild tonvikt på nationaliteter som vid behov kan återsändas till sitt hemland. Ombudsmannen ber om rättsliga samt övriga motiveringar även gällande denna betoning.

Därutöver ber ombudsmannen om motiveringar till varför ministeriets politiska ledning har gett instruktioner om att avvika från Finlands långvariga policy att ta emot nödfall samt varför man instruerat att välja flyktingar från Venezuela istället för dem som evakuerats från Libyen genom den så kallade ETM-mekanismen. Ur inrikesministeriets utredning framgår att UNHCR har vädjat till Finland att bibehålla nödkvoten och att öka antalet afghanska flyktingar som del av kvoten.

I sin begäran om tilläggsutredning betonar diskrimineringsombudsmannen att man i den fortsatta beredningen av ärendet måste se till att statsrådets framtida beslut om fördelningen av flyktingkvoten inte på något sätt grundar sig på diskriminerande anvisningar, på grund av religion eller andra diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt lag, som givits tidigare i beredningen. 

Mot bakgrund av detta rekommenderar ombudsmannen starkt att beredningen återgår till UNHCR:s ursprungliga förslag från juli 2024 och att man i den fortsatta beredningen på ett detaljerat och transparent sätt, på lagenliga grunder, motiverar eventuella ändringar till UNHCR:s ursprungliga förslag.

Diskrimineringsombudsmannen bad inrikesministeriet att skicka tilläggsutredningen till ombudsmannen senast den 5.12.2024. På inrikesministeriets begäran har ombudsmannen givit tilläggstid att skicka tilläggsutredningen till och med den 16.12.2024.

Diskrimineringsombudsmannens begäran om tilläggsutredning och ytterligare information till inrikesministeriet i ärendet YVV/1933/2024 den 22.11.2024 (PDF, på finska)

 

Lagstiftningen:

I diskrimineringsombudsmannens begäran om tilläggsutredning hänvisas till inrikesministeriets interna e-postmeddelanden vilka tillställts ombudsmannen, kommunikation mellan ministerierna samt kommunikation mellan inrikesministeriet och FN:s flyktingorgan UNHCR. Efter att dessa handlingar har tillställts ombudsmannen är utgångspunkten enligt offentlighetslagens 5 § och 7 § att dessa handlingar är offentliga.

Inrikesministeriet har, gällande de handlingar som tidigare tillställts ombudsmannen, framfört att ministeriets kommunikation med UNHCR är sekretessbelagd eftersom den gäller statens förhållande till en internationell organisation och utlämnande av dessa uppgifter skulle kunna medföra skada eller olägenhet. I ombudsmannens begäran om tilläggsutredning, som bilagts denna webbnyhet, har därför med stöd av offentlighetslagen sekretessbelagts de uppgifter som inte tidigare, i ministeriets tidigare offentliga utredning eller i övrigt i offentligheten redan har framkommit. Inrikesministeriet har inte framfört några andra sekretessgrunder med avseende på handlingarna.

Offentlighetsprincipen, om vilken stadgas i grundlagens 12 §, och som regleras närmare i offentlighetslagen, förutsätter att myndighetsverksamhet ska utövas så öppet som möjligt samt att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar. Handlingar som tillställts en myndighet är offentliga om det inte finns nödvändiga skäl att begränsa deras offentlighet. Ett av huvudsyftena med offentlighetsprincipen är att göra det möjligt för allmänheten att granska den offentliga maktutövningen.

Diskrimineringsombudsmannens laglighetsövervakning i detta ärende gäller en misstanke om olagligt diskriminerande förfarande inom ett ministeriums högsta ledning i ett ärende som fått exceptionellt mycket publicitet. Offentlighetsprincipen kräver att utlämnandet av information i ärendet sker möjligast öppet.

27.11.2024