De nyaste forskningsresultaten betonar behovet att utrota rasism och främja likabehandling
Under senare delen av år 2023 publicerades flera internationella och nationella undersökningar och utredningar som påminner om att rasism fortfarande är ett betydande problem i det finländska samhället. Resultaten understryker behovet av att vidta åtgärder för att utrota rasism och främja likabehandling. Utöver de förpliktelser som internationella konventioner ålägger Finland finns den offentliga maktens skyldighet att trygga tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt förbudet mot diskriminering stadgat i grundlagen. Diskrimineringslagstiftningen preciserar grundlagens förbud mot diskriminering och förutsätter aktiva åtgärder för att ingripa i diskriminering.
Resultaten av den nyaste rapporten Att vara svart i EU (pdf) av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att rasistiska trakasserier och diskriminering är vanligare i Finland än i flera andra EU-medlemsländer. Rapporten granskade den rasistiska diskriminering och trakasserier som personer med afrikansk bakgrund upplevt i 13 EU-länder – Finland, Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Polen, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.
Av de länder som granskats är Finland det land där personer med afrikansk bakgrund upplevt mest rasistiska trakasserier och våld. 43 procent av respondenterna berättade att de blivit utsatta för rasistiska trakasserier i Finland under det senaste året. Det gemensamma genomsnittet för de länder som deltog i undersökningen var runt hälften av detta, 24 procent. Upplevelser av rasistiskt våld under de fem åren före undersökningen var också allra vanligast i Finland.
Utöver rasistiska trakasserier och rasistiskt våld specificerade FRA:s undersökning konsekvenser av rasistisk diskriminering i olika livsområden, bland annat sysselsättning, hyrning och köp av bostad, skolor, arbetssökning, arbetsplatser och hälsovården. Förutom vardagsrasismen visar dessa resultat att rasism förekommer även på en strukturell och institutionell nivå.
Våra nationella undersökningar stödjer resultaten av undersökningar på EU-nivå. Enligt den färska befolkningsundersökning som Institutet för hälsa och välfärd genomfört hade 42 procent av invandrare bosatta i Finland blivit utsatta för diskriminering under det senaste året. Inom vissa grupper var upplevd diskriminering ännu vanligare. Till exempel av ungdomar som flyttat till Finland från Afrika och Mellanöstern berättade upp till 63 respektive 58 procent att de hade blivit utsatta för diskriminering.
Färska forskningsresultat visar att diskriminering som familjer upplevt har även generationsöverskridande konsekvenser. Diskriminering som föräldrar upplevt kan påverka deras barns välbefinnande ännu efter flera decennier. I många familjer blir dock både barn och föräldrar utsatta för diskriminering. Delegationen för etniska relationer (ETNO) publicerade i december 2023 en rapport om rasism som unga utsätts för. Av rapporten framgår att rasism har blivit en del av de ungas vardag till en sådan utsträckning att ”man får bara lära sig leva med det”.
Aktiv verksamhet för att utrota diskriminering och rasism ska stärkas och genomföras planmässigt och långsiktigt
De ovannämnda forskningsresultaten understryker att upplevelser av rasistisk diskriminering och rasistiska trakasserier sällan är engångsföreteelser – de är ofta kontinuerliga, kumulativa och generationsöverskridande, förekommer i olika livsområden och konkretiseras i olika institutionella sammanhang.
I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att endast få personer rapporterar rasistisk diskriminering, rasistiska trakasserier och rasistiskt våld till myndigheterna. En av de viktigaste orsakerna till att man inte rapporterar dessa händelser är att den som blivit utsatt för rasistisk diskriminering, rasistiska trakasserier och rasistiskt våld inte tror att rapportering skulle leda till ändring eller ens att något skulle hända.
Ändå är det särskilt beaktansvärt att antalet misstänkta hatbrott som kommit till polisens kännedom ökade med en femtedel år 2022, till samma nivå som år 2015, vilket är det högsta antalet misstänkta hatbrott under hela den tid som frågan har utretts i Finland. Enligt Polisyrkeshögskolans rapport var motivet till nära 75 procent av alla misstänkta hatbrott offrets antagna eller faktiska etniska eller nationella bakgrund. Den misstänkta hörde ofta till majoritetsbefolkningen och offret till någon minoritetsgrupp.
Dessa färska forskningsresultat påminner oss om att rasism fortfarande är ett betydande samhällsproblem i Finland och kan inte avfärdas som ett resultat av en enskild undersökning. Färska rapporter som publicerats under senare delen av år 2023 understryker behovet av omedelbara åtgärder för att utrota rasism och främja likabehandling. Aktiv verksamhet för att utrota diskriminering och rasism bör stärkas och genomföras planmässigt och långsiktigt i samhällets alla delområden.
Lagstiftning:
Enligt jämställdhetslagen ska myndigheter, anordnare av småbarnspedagogik och utbildning samt arbetsgivare bedöma och främja likabehandling i sin egen verksamhet. Enligt 5 § i diskrimineringslagen ska myndigheterna bedöma hur likabehandling uppnås i deras verksamhet och vidta åtgärder som behövs för att främja likabehandling.
