Arbetet mot människohandel kräver effektiv reglering på EU-nivå
Europeiska kommissionen har föreslagit ändringar i direktivet om förebyggande och bekämpande av människohandel . Syftet med ändringarna är att effektivisera arbetet mot människohandel och skyddet av offer för människohandel i Europa. Trots att mycket har gjorts för att bekämpa av människohandel under de senaste decennierna identifieras tusentals offer alltjämt årligen inom EU. Av dessa är hela en fjärdedel barn.
Det direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av offren för människohandel (direktivet mot människohandel, 2011/36/EU) som gavs 2011var ett betydande framsteg inom EU:s verksamhet mot människohandel. Direktiven styr och ålägger Finland och de övriga EU-länderna att stifta nationell lagstiftning för att uppnå syftet med direktivet. Direktivet mot människohandel ställer minimikrav på EU:s medlemsstater för förebyggande bekämpande av människohandel samt skydd av offren. Skyddet av offren för människohandel kompletteras av direktivet från 2004 om beviljandet av uppehållstillstånd för offer från tredje länder (2004/81/EG).
En reform av direktivet mot människohandel är nödvändig
Europeiska kommissionen har följt upp hur direktivet har införlivats i medlemsstaternas lagstiftning, bland annat genom att vartannat år publicera lägesrapporter om gjorda framsteg. Till exempel utgående från dem är det klart att direktivet inte i dagsläget kan bemöta utmaningarna med fenomenet människohandel, utan att direktivet bör omarbetas. De viktigaste bristerna i direktivet lyfts fram i EU:s strategi mot människohandel. Trots initiativen har efterfrågan på de tjänster som krävs av de utnyttjade offren för människohandel (såsom sexuella tjänster eller billig arbetskraft) inte minskat. Inom EU går de som utfört brotten fortfarande i hög grad ostraffade. Antalet åtal och domar gällande förövare är fortfarande lågt. I de minimibestämmelser som införts i direktivet för offren beaktas deras verkliga behov inte i tillräckligt hög grad.
I slutet av 2022 föreslog kommissionen bland annat följande ändringar i direktivet för att bemöta detta (COM/2022/732 final).
För det första läggs tvångsäktenskap och olaglig adoption till i brottsrekvisiten för människohandel. Påföljdsansvaret för juridiska personer effektiviseras. Staterna ska grunda system för identifiering av offer för människohandel och styrning av dem till hjälpåtgärder (national referral mechanism, NRM). Medlemsstaterna ska i sin lagstiftning föreskriva att användningen av de tjänster som offer för människohandel bjuder ut är straffbar, i stället för att det som i nuläget är fråga om frivillig lagstiftning. En skyldighet att samla in information läggs dessutom till i direktivet. Det finns information om samtliga ändringsförslag och hur behandlingen av ärendet fortskrider på justitieministeriets, riksdagensochEU:swebbplatser.
Finland bör stöda genomförandet av det ambitiösa direktivet och samtidigt på det nationella planet stärka arbetet mot människohandel
Med beaktande av de tidigare nämnda problem som man försöker bekämpa med direktivet är ändringarna inte tillräckligt ambitiösa eller betydande. Det kommer dessutom troligen att föras förhandlingar också om dessa moderata reformer. Finland bör stöda genomförandet av det ambitiösa direktivet. Människohandel är ett allvarligt brott som riktas mot människans frihet. Människohandeln är gränsöverskridande och den är också kopplad till organiserad brottslighet. Därför bör EU:s åtgärder mot människohandel vara effektiva i fråga om både skydd av offren och brottsbekämpning.
Ur Finlands perspektiv har ändringarna i direktivet ingen större påverkan och vissa av åtgärderna vidtas redan. På justitieministeriet pågår för tillfället ett projekt för att utveckla en identifierings- och styrmekanism för offer för människohandel. I enlighet med Orpos regeringsprogram har justitieministeriet tillsatt en arbetsgrupp, vars uppdrag är att bereda ett lagförslag för förtydligande av straffbarheten vid tvingande till äktenskap. Arbetet grundar sig på en bedömningspromemoria som utarbetades 2021 och utgående från den kommer de alternativa lagstiftningsalternativen sannolikt att vara en precisering av bestämmelserna om människohandel eller en separat författning.
Det är inte nog med att direktivet förnyas. Utöver den heltäckande lagstiftningen behövs det också effektiv implementering. Såvida EU-medlemsländerna inte riktar resurser till förebyggande och bekämpande av brott med människohandel samt stöd för offren, är de nu föreslagna förändringarna inte tillräckligt effektiva. Och så länge åtgärderna inte är tillräckligt effektiva gagnar det brottslingarna.
EU:s dag mot människohandel
Den 18 oktober är EU:s dag mot människohandel. Syftet med dagen är att öka medvetenheten om människohandel och öka informationsutbytet, kompetensen och bästa praxis bland aktörerna för arbetet mot människohandel.
