Klagomålen till diskrimineringsombudsmannen ökar
Diskrimineringsombudsmannens första verksamhetsår bekräftar att diskriminering är ett omfattande fenomen i det finska samhället. Ombudsmannen mottog klagomål gällande alla diskrimineringsgrunder som omfattas av den nya diskrimineringslagen. Under 2015 behandlades totalt 496 diskrimineringsärenden, vilket är 73 % fler än under minoritetsombudsmannens sista verksamhetsår 2014. Antalet fall kommer troligtvis att öka även i framtiden när vetskapen om möjligheten att anmäla diskriminering till diskrimineringsombudsmannen ökar bland dem som upplever och bevittnar diskriminering.
Förverkligandet av likabehandling är mer än lagstiftning och behandling av fall som kommer till diskrimineringsombudsmannens kännedom. I ett jämlikt samhälle har alla samma värde och personer skuffas inte genom diskriminering ut i samhällets marginal. Diskriminering kan förebyggas genom till exempel likabehandlingsplanering och genom att öka medvetenheten om diskriminering.
— Alla har rätt till ett människovärdigt liv. Det är allas uppgift att försvara likabehandling. Förvekligande av likabehandling är rättssäkerhet i vardagen, något som hela samhället drar nytta av, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.
De flesta klagomål som anmäldes till diskrimineringsombudsmannen under 2015 hänförde sig till etniskt ursprung (203 st). Av de nya diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen var funktionshinder den vanligaste orsaken (90 st). Diskriminering av personer med funktionsnedsättning förekommer inom alla livsområden, speciellt inom den privata servicen.
— Genom att aktivt fördjupa sig i de specialbehov som personer med funktionsnedsättning har och genom att organisera och planera tillgänglig service och tillgängliga utrymmen, helst redan från början, går det att förebygga diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Aktörer som tillhandahåller varor och tjänster är skyldiga att beakta personer med funktionsnedsättning och ordna de rimliga anpassningar som diskrimineringslagen kräver så att alla kan använda servicen på ett jämlikt sätt, påminner Pimiä.
Ankomsten av asylsökande syns åtminstone än så länge inte i märkbar grad i ombudsmannens statistik om diskriminering. Ombudsmannen följer ändå aktivt sådana diskrimineringsfenomen som riktar sig specifikt mot asylsökande, såsom hatprat. Ofta uppfyller diskriminering och hatprat även kännetecknen för brott. Det ligger i diskrimineringsombudsmannens intresse att även det straffrättsliga ansvaret förverkligas i allvarliga fall av diskriminering.
De asylsökandes mänskliga rättigheter syns för tillfället i diskrimineringsombudsmannens verksamhet mest i samband med övervakningen av avlägsnanden ur landet, vilket ingår i ombudsmannens mandat. Den myndighet som har ansvaret för avlägsnanden är polisen. Behovet av övervakning kommer att öka i framtiden då antalet avlägsnanden blir högre. Diskrimineringsombudsmannen har till exempel deltagit i avlägsnandet per flyg och då evaluerat polisens tillvägagångssätt. Övervakningen baserar sig på utlänningslagen. EU-direktivet som reglerar avlägsnanden gavs efter att det uppdagats problem i olika EU-länder bland annat relaterat till överdrifter i användandet av maktmedel.
16.03.2016
