Förvaltningsdomstolen för andra gången: S-banken har diskriminerat kunder i sin identifieringsprocess
S-banken har diskriminerat sina kunder i identifieringsprocessen vid beviljandet av nätbankskoder. Det här har Helsingfors förvaltningsdomstol kommit fram till. Diskrimineringsombudsmannen påminner bankerna om att ett pass som utfärdats i ett EU- eller EES-land räcker som identitetshandling då man ansöker om nätbankskoder. Diskriminerande praxis i beviljandet av nätbankskoder gör vardagen svår för många.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden (tidigare diskrimineringsnämnden) har i två olika fall förbjudit S-banken att fortsätta diskriminera sina kunder i identifieringsprocessen. Banken har besvärat sig båda fallen. Östra Finlands förvaltningsdomstol avslog besväret och nu har också Helsingfors förvaltningsdomstol kommit till samma slutsats.
I det nyaste beslutet (givet den 16.5.2016) har Helsingfors förvaltningsdomstol fastslagit att S-banken agerat diskriminerande och brutit mot diskrimineringslagen då den inte godkänt ett pass utfärdat av Förenade kungariket (Storbritannien och Nordirland) utan krävt en finsk identitetshandling av en kund som ville ha nätbankskoder. Enligt domstolen måste det alltid finnas konkreta misstankar mot pengatvätt eller terrorism för att en bank skall ha rätt att kräva extra stark identifiering. Eftersom S-banken inte haft sådana misstankar fanns det ingen orsak att kräva identitetshandling utfärdad av finsk myndighet.
Det andra beslutet, som fattats av Östra Finlands förvaltningsdomstol den 17.6.2014, handlade om att S-banken agerade diskriminerande då den inte godkände ett estniskt pass som identitetshandling. S-banken har överklagat beslutet till högsta förvaltningsdomstolen.
S-banken har från och med den 1.5.2014 ändrat sin praxis och godkänner nu EU- och ESS-länders identitetshandlingar.
Båda de här fallen har behandlats av diskrimineringsnämnden på ansökan av diskrimineringsombudsmannen (tidigare minoritetsombudsmannen).
- S-banken måste sluta diskriminera sina kunder. Jag hoppas också att de här två besluten gör identifieringsprocesserna tydligare hos bankerna. Nätbankskoder är det vanligaste identifieringsverktyget i Finland och får man inte dem blir det vardagliga livet mycket krångligt konstaterar diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.
02.06.2016
