En kund betjänades inte på svenska vid stadens funktionshinderservice – Diskrimineringsombudsmannen främjade förlikning i diskrimineringsfallet

Diskrimineringsombudsmannen har främjat förlikning i ett diskrimineringsfall där en svenskspråkig kund inte betjänades på svenska vid Åbo stads funktionshinderservice. Rätten för svenskspråkiga att använda sitt eget modersmål hos myndigheter tryggas i grundlagen och språklagen. Myndigheterna är skyldiga att försäkra sig om att tjänsterna erbjuds och ärenden kan skötas på svenska och finska. 

Diskrimineringsfallet handlade om att en svenskspråkig person hade fått ett brev från staden där hen ombads kontakta stadens funktionshinderservice. När personen ringde till kundtjänsten hade kundtjänstmedarbetaren inte talat svenska trots att personen hade bett om det. Kundtjänstmedarbetaren hade sagt att hen skulle be en kollega att ringa till kunden, alltså att en svenskspråkig kundtjänstmedarbetare skulle ringa tillbaka till kunden. Under telefonsamtalet hade kundtjänstmedarbetaren talat finska och kunden svenska. Det tog över en vecka innan en svenskspråkig kundtjänstmedarbetare ringde tillbaka till kunden. 

Åbo stad har meddelat att staden har vidtagit åtgärder för att trygga de språkliga rättigheterna och främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Åbo stad tillämpar bland annat språktillägg som betalas till anställda som använder både finska och svenska i sitt arbete. Åbo stad har också anordnat regelbundna språkutbildningar som anställda har kunnat delta i under arbetstid. Ombudsmannen ser stadens arrangemang och åtgärder som nödvändiga.  

Vad gäller det aktuella fallet bedömer ombudsmannen dock att i och med att kunden hade fått vänta på telefonsamtalet i över en vecka hade hen på grund av sitt språk behandlats på ett ofördelaktigare sätt än en finskspråkig person skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Vid bedömningen av situationen tog man också hänsyn till att kunden hade haft liknande problem med staden redan under flera år.

– Rätten för svenskspråkiga att använda sitt eget modersmål hos myndigheter tryggas i grundlagen och språklagen. I detta fall stred misslyckandet med att erbjuda service på svenska också mot diskrimineringslagen som diskriminering mot en person med funktionsnedsättning. Myndigheterna är skyldiga att försäkra sig om att tjänsterna erbjuds och ärenden kan skötas på svenska och finska. Kontakter som vi tagit emot visar att det finns problem med tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna i alla livsområden, men särskilt i social- och hälsovården, säger specialsakkunnig Robin Harms. 

I detta fall främjade diskrimineringsombudsmannen förlikning och Åbo stad betalade 1 500 € i gottgörelse till den kund som utsatts för diskriminering och förband sig vid förlikningen att säkerställa att de anställda hos Åbo stad känner till de krav som språklagen och diskrimineringslagen ställer på svenskspråkig service samt att säkerställa att personalkapaciteten framöver räcker till att erbjuda service även på svenska. 
 

Lagstiftning:

Bestämmelser om likabehandlingsprincipen och diskrimineringsombudet finns i 6 § och bestämmelser om de språkliga rättigheterna finns i 17 § i grundlagen.

Bestämmelser om förbudet mot diskriminering bland annat på grund av språk finns i 8 § i diskrimineringslagen.

Diskrimineringsombudsmannen kan med stöd av 19 § i diskrimineringslagen vidta åtgärder för att åstadkomma förlikning i ett ärende som gäller efterlevnaden av diskrimineringslagen. 

Enligt 23 § i diskrimineringslagen har den som blivit utsatt för diskriminering eller repressalier rätt att få gottgörelse av den myndighet, arbetsgivare, utbildningsanordnare eller tillhandahållare av varor eller tjänster som i strid med denna lag har diskriminerat eller utsatt honom eller henne för repressalier.
 

16.11.2022