Hoppa till innehåll

Diskrimineringsombudsmannen: Jämlika grunder måste vara grunden för tillgången till fertilitetsvård inom den offentliga hälso- och sjukvården

Enligt diskrimineringsombudsmannen måste tillgången till offentlig fertilitetsvård avgöras på jämlika grunder. Ombudsmannen har beslutat att föra ett ärende om tillgången till fertilitetsvård till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Ärendet handlar om att en kvinna som lever i ett förhållande med en annan kvinna nekats fertilitetsvård inom den offentliga vården. Det här är den första gången som diskrimineringsombudsmannen för ett ärende till nämnden som handlar om diskriminering på basis av sexuell läggning, efter att den nya diskrimineringslagen trädde i kraft 1.1.2015.

”Barnlöshet är något som berör alla oberoende av familjekonstellation. Att begränsa tillgången till fertilitetsvård enbart till par som är av olika kön är diskriminerande”, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä. Diskrimineringsombudsmannen anser att beslutet om att inte ge kvinnan fertilitetsvård inom den offentliga vården med hänvisning till resursbrist strider mot diskrimineringslagen. Också andra som ensamstående kvinnor, transsexuella, HIV-positiva personer och personer med funktionsnedsättning har nekats offentlig fertilitetsvård. År 2007 trädde lagen om assisterad befruktning ikraft. I den slås det fast att också ensamstående kvinnor och kvinnopar har rätt till den här vården. Flera myndigheter som övervakar hälso- och sjukvården har uppmärksammat problematiken.

”Det känns fel att behandlas olika. Det är som om jag skulle vara en andra klassens medborgare”, säger kvinnan som lämnat in klagomålet till diskrimineringsombudsmannen. Det är universitetssjukhusens ledande överläkare som gett en riktlinje om att i den offentliga hälso- och sjukvården ger man inte fertilitetsbehandling med donerade könsceller, vilket hade behövs i kvinnans fall. De ledande överläkarna hänvisar förutom resursbrist också till medicinska grunder, något som inte lagen om assisterad befruktning känner till. Också av social- och hälsovårdsministeriets anvisningar framgår det att fertilitetsvård kan ges, trots att orsaken till barnlösheten inte är medicinsk. ”Diskrimineringsombudsmannen anser att saken till exempel kunde ha löst genom att alla som behöver fertilitetsvård placeras i vårdkö. På det sättet utesluts ingen som är i behov av fertilitetsvård från den", säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä. Diskrimineringsombudsmannen påminner också om att alla myndigheter har en skyldighet att främja jämlikhet.

27.11.2015