Trakasserier på arbetsplatsen 

Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering

Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen. 

Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:

  • om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
  • beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.

Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.

Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?

Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer. 

En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.

Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen. 

Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna. 

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls. 

Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.

Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.

Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen. 

Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen. 
 

Innehållspublicerare

null Skriftskolan ska vara tillgänglig för alla - och för det behövs det tillräckliga tjänster

Skriftskolan ska vara tillgänglig för alla - och för det behövs det tillräckliga tjänster

Sommaren är här och därmed konfirmationsläger för många 15-åringar. År 2023 deltog 73,3 % av 15-åringarna i konfirmationsundervisningen. Det är alltså väldigt vanligt att bli konfirmerad. Att delta i konfirmationsundervisningen är dock inte då enkelt för alla, utan en del av ungdomarna behöver olika arrangemang för att kunna göra det, till exempel att en personlig assistent eller en stödperson hjälper dem att klara av lägerprogrammet och vardagen på lägret.

Kyrkostyrelsen och Kehitysvammaliitto publicerade 25.4.2024 sitt ställningstagande Unga med funktionsnedsättningar har rätt till sin övertygelse och att få stöd för att utöva den (på finska). I ställningstagandet uttrycks oro över att en del unga har fått negativa beslut då de ansökt om tjänster för personer med funktionsnedsättningar för att delta i konfirmationsundervisningen.

Diskrimineringsombudsmannens byrå har mottagit kontakter om svårigheter med att beviljas tjänster för personer med funktionsnedsättning för att delta i konfirmantionsundervisningen på det sätt som behövs och i tillräckligt stor omfattning. Ansvarsfördelningen mellan anordnare av konfirmationsundervisningen och funktionshinderservice har också väckt frågor. Med hjälp av ombudsmannen fick en ungdom rättelse för sitt negativa beslut om funktionshinderservice och därmed en assistent till konfirmationslägret.

Enligt 11 § i grundlagen har var och en religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör bland annat rätten att bekänna sig till och utöva en religion. Enligt artikel 14 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnen tryggas denna rättighet. I konventionen definieras personer under 18 år som barn. 

8 § i diskrimineringslagen förbjuder diskriminering bland annat på grund av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning, till exempel ett barn med funktionsnedsättning, har med stöd av lagen rätt att få sina grundläggande rättigheter som till exempel rätten att utöva en religion tillgodosedda. Dessutom ska man se till att ett barn med funktionsnedsättning kan delta i aktiviteter som barn i samma åldersgrupp i regel deltar i.

Kyrkan har tagit hänsyn till olika typer av konfirmander. I kyrkans verksamhet anses tanken om att alla ska ha rätt till delaktighet i församlingsgemenskapen viktig ut inklusionsperspektivet. Detta innebär att man kan delta i församlingens gemensamma konfirmationsverksamhet som medlem i en grupp som passar en. För en del av konfirmander med funktionsnedsättning kan den passande gruppen finnas i omsorgsskriftskola. Att man deltar i omsorgsskriftskola kan dock inte användas som motivering till ett negativt beslut på ansökan om tjänster med stöd av lagen om funktionshinderservice eller specialomsorgslagen, utan bedömningen ska baseras på behovsprövning. Kyrkans roll i omsorgsskriftskolan är att anpassa programmet och undervisningen till målgruppens behov. Detta avlägsnar inte deltagarnas behov av hjälp och stödåtgärder. Man kan söka ändring på negativa beslut på ansökan om nödvändiga tjänster. Det skulle dock vara viktigt att få de stöd man behöver i tid så att de blir möjligt att delta i ett visst konfirmationsläger på ett ändamålsenligt sätt. Man har ingen nytta av stödet om lägret redan har hållits. Långa besvärsprocesser tryggar inte rättsskyddet för ett barn med funktionsnedsättning tillräckligt bra.

Om ett negativt beslut leder till att barnets deltagande i konfirmationsundervisningen äventyras eller förhindras försätts barnet i en ofördelaktig ställning på grund av sin funktionsnedsättning. Då utesluts barnet från den gemensamma sociala upplevelsen och kan inte ta del av det kulturella och religiösa kapital som hen bör ha rätt till. Om det finns en risk att ett barn med funktionsnedsättning inte kan delta i konfirmationsundervisningen på grund av att hen inte har beviljats de tjänster hen behöver kan det vara fråga om diskriminering.

Trots att vi här talar om konfirmationsundervisning och den positiva religionsfriheten i enlighet med 11 § i grundlagen gäller detta även barn som skulle vilja delta i ett Prometheus-läger eller i övertygelseundervisning som anordnas av en annan aktör än den evangelisk-lutherska kyrkan, men utesluts från den gemensamma upplevelsen för sin åldersgrupp. Ur perspektivet för diskrimineringslagen är dessa arrangemang vanliga och socialt betydelsefulla erfarenheter som ska vara tillgängliga för alla som önskar delta i dem oberoende av deras eventuella funktionsnedsättning.