Skolan är för många barn den viktigaste sociala miljön i vardagen. Skolorna ska se till att alla barn har en faktisk möjlighet att utöver undervisningen delta i raster, utfärder, lägerskolor och annan social verksamhet i skolan. Diskrimineringsombudsmannen har främjat förlikning mellan parterna i två fall som gäller diskriminering av elever med funktionsnedsättning.

Diskrimineringsombudsmannen har tidigare i sin blogg berättat om diskriminerings- och jämställdhetsnämndens viktiga avgörande 2023 som gällde tillgängligheten i skolorna. Nämnden fastställde att uppfyllandet av minimikraven för tillgänglighet inte automatiskt innebär att inlärningsmiljön skulle vara jämlik för elever med funktionsnedsättning. Dessutom betonade nämnden vikten av planering och stadens övergripande ansvar för tillgängligheten i skolmiljön.

Diskrimineringsombudsmannen har främjat förlikning mellan parterna i två ärenden. Det ena gällde en otillgänglig skolbyggnad och det andra ordnandet av lägerskola, som lämnade elever med funktions-nedsättning utanför lägerskolan. Både skolmiljön och skolans praxis ska främja likabehandling.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att omedelbart vidta åtgärder om det förekommer brister i tillgängligheten i skolan

Diskrimineringsombudsmannen utredde ett fall där skolans hiss länge hade varit i oskick. En elev som använder rullstol fick hjälp av skolskjutsföraren för att komma till sin egen klass våning på morgonen och ut på eftermiddagen. Eleven fick emellertid inte delta i undervisning som ordnades på andra våningar eller utomhus under dagarna eller i raster. När situationen pågått i två månader och diskrimineringsombudsmannen börjat utreda saken ordnades med en trappklättrare till skolan.

Diskrimineringsombudsmannen bedömde att stadens förfarande försatte eleven i en ofördelaktigare ställning på grund av funktionsnedsättning, dvs. det var fråga om indirekt diskriminering. Enligt ombudsmannens bedömning borde staden genast efter att hissen hade gått sönder ha ordnat så att eleven på lika villkor skulle ha kunnat delta i all sin klass verksamhet. Ombudsmannen påpekade därtill att förverkligandet av likabehandling av eleven inte får vara beroende av vårdnadshavarens aktivitet. Däremot ska utbildningsanordnaren aktivt se till att den inte gör sig skyldig till diskriminering och främja likabehandling i all sin verksamhet.

Staden bad eleven om ursäkt och förband sig att i fortsättningen följa diskrimineringsförbudet samt att korrigera sitt förfarande i enlighet med diskrimineringslagen. Dessutom betalade staden en gottgörelse på 3 500 euro till eleven. I och med behandlingen av ärendet vill diskrimineringsombudsmannen betona utbildningsanordnarens ansvar att vidta omedelbara åtgärder om det förekommer brister i tillgängligheten i skolan. 

Elever med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att delta i utfärder och lägerskolor

Det andra fallet som ombudsmannen behandlade gällde lägerskolor. I en sammansatt klass fanns två elever i årskurs 6 som hade behov av stödåtgärder på grund av funktionsnedsättning. Det ordnades en lägerskola samtidigt och på samma plats för alla elever i årskurs 6. Eleverna i årskurs 6 i den sammansatta klassen deltog emellertid under den tid som lägerskolan ordnades i normal undervisning i skolan tillsammans med sin klass. Skolan utredde inte om eleverna skulle ha haft möjlighet att delta i lägerskolan tillsammans med sina jämnåriga.

Diskrimineringsombudsmannen lämnade in en ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden i ärendet samt krävde att nämnden skulle konstatera att det var fråga om indirekt diskriminering och rekommendera gottgörelse till offer för diskriminering.

Enligt nämnden kan det vara fråga om indirekt diskriminering, om man i skolan fattar klasspecifika beslut utan att granska ärendet på individnivå och ignorerar jämlika rättigheter för elever med funktionsnedsättning att effektivt delta i sin skolgemenskap. Nämnden ansåg att eleverna hade diskriminerats indirekt på grund av deras funktionsnedsättning, eftersom de på grund av skolans praxis att ordna lägerskolor inte hade samma möjlighet som andra elever i samma årskurs att delta i lägerskolan. Skolan borde ha bedömt behovet av att delta i lägerskolan för elever med funktionsnedsättning. Dessutom borde skolan vid behov ha utrett om eleverna hade kunnat delta i lägerskolan till exempel genom att utnyttja tjänster för särskilt stöd. Nämnden rekommenderade en gottgörelse på 4 000 euro till vardera eleven.

Staden betalade de gottgörelser som nämnden rekommenderade till offren för diskriminering. Därefter främjade diskrimineringsombudsmannen förlikning i en tredje elevs ärende, där skolan ett år senare hade handlat på motsvarande sätt. Staden bad offret för diskriminering om ursäkt och förband sig att uppdatera sina anvisningar om ordnande av lägerskolor för att säkerställa att det inte förekommer diskriminering i ordnandet av lägerskolor. Staden betalade även gottgörelse till den tredje eleven enligt nämndens rekommendation.

För att uppnå faktisk jämlikhet räcker det inte att rättigheterna till normal undervisning tillgodoses för elever med funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning ska i regel ha lika möjligheter att också delta i utfärder och lägerskolor som ordnas under skoltiden samt i verksamhet utanför skoltiden. Läs mer om skolresor och lägerskolor i vår årsberättelse för 2022 (s. 28–30).