Trakasserier på arbetsplatsen
Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering
Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen.
Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:
- om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
- beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.
Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.
Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?
Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer.
En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.
Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen.
Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna.
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.
Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.
Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.
Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen.
Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen.
Aiheeseen liittyvää
Tillbaka Finland behöver långsiktiga antirasistiska åtgärder inom samhällets alla delområden
Finland behöver långsiktiga antirasistiska åtgärder inom samhällets alla delområden
Rasistiska trakasserier och diskriminering är alarmerande vanliga i Finland. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) publicerade förra veckan en ny Being Black in the EU-utredning om rasism och diskriminering som personer med afrikansk bakgrund bosatta i EU-länder har upplevt. Resultaten visar att personer med afrikansk bakgrund upplever mer rasism eller rasistisk diskriminering i flera av utredningens kategorier i Finland än i många andra EU-länder. Rasism har rotat sig i våra samhällsstrukturer och har övergripande konsekvenser för många personers liv. Även tidigare undersökningar och kontakter som diskrimineringsombudsmannen tagit emot visar att rasism är ett alarmerande vittgående fenomen i Finland.
Enligt utredningen Being Black in the EU har 66 procent av personer med afrikansk bakgrund i Finland under de senaste fem åren upplevt diskriminering på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. 13 EU-länder granskades under utredningen. Av dessa länder var den upplevda diskrimineringen bland personer med afrikansk bakgrund tredje störst i Finland. Personer med afrikansk bakgrund i Finland upplever diskriminering betydligt oftare än den övriga befolkningen. Av hela befolkningen har 16 procent upplevt diskriminering, medan den motsvarande siffran för personer med afrikansk bakgrund är 57 procent. I Finland är skillnaden mellan diskriminering som personer med afrikansk bakgrund har upplevt och diskriminering som hela befolkningen har upplevt näst stört av de länder som granskats under utredningen.
Rasistiska trakasserier är vanligare i Finland än i andra länder som granskats. 52 procent av respondenterna uppgav att de upplevt rasistiska trakasserier under de senaste fem åren. Personer med afrikansk bakgrund upplever mer rasistiskt våld i Finland än i de andra länderna i undersökningen. 11 procent av respondenterna har upplevt rasistiskt våld i Finland under de fem år som föregick undersökningen, medan genomsnittet av de 13 granskade EU-länderna är fyra procent. Dessutom rapporterar vårdnadshavare i Finland näst mest om rasistiskt våld och trakasserier som deras barn upplevt i skolan.
Undersökningen Being black in the EU visar även att 62 procent av personer med afrikansk bakgrund har upplevt rasistisk diskriminering vid hyrning eller köp av bostad i Finland. Kontakter som diskrimineringsombudsmannen tar emot handlar också ofta om diskriminering på grund av ursprung (inte enbart diskriminering som personer med afrikansk bakgrund upplever).
Dessutom har över hälften av de personer med afrikansk bakgrund som besvarat FRA:s enkät upplevt rasistisk diskriminering i Finland vid arbetssökande. 47 procent av respondenterna har upplevt rasistisk diskriminering i arbetslivet. Även i kontakter om diskriminering inom arbetslivet som diskrimineringsombudsmannen tagit emot är diskrimineringsgrunder som förknippas med ursprung väldigt vanliga.
Det behövs målmedvetna åtgärder mot rasism och den strukturella rasismen måste avvecklas systematiskt
Rasism är ett allvarligt likabehandlingsproblem. Det behövs planmässiga, långsiktiga åtgärder mot rasism i Finland i samhällets alla delområden.
- Strukturell rasism är ett allvarligt problem i Finland. Regeringen måste agera aktivt och långsiktigt mot rasism. I arbetet mot rasism måste man förutom den rasistiska diskrimineringen även beakta de bredare konsekvenserna av strukturell rasism. Det ska avsättas tillräckligt med resurser för åtgärderna mot rasism, betonar diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.
I Finland finns det också luckor i datainsamlingen om diskriminering och rasism. Fungerande strukturer för datainsamlingen är nödvändiga för effektivt förebyggande av rasism.
För att bekämpa rasism behövs även satsningar på främjande av mångfalden i arbetslivet, stärkande av myndigheternas kompetens i likabehandling, ökad medvetenhet om de olika formerna av rasism, utveckling av forskning om rasism samt systematiska ingripanden i hatretorik, diskriminering och rasism. Fostringsarbete mot rasism och diskriminering bör inkluderas i lärarnas examensprogram och fortbildning.
Enligt diskrimineringslagen är myndigheter, utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik samt arbetsgivare skyldiga att främja likabehandling och upprätta en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen är ett viktigt verktyg med hjälp av vilken man kan till exempel förebygga rasistiska trakasserier och minska konsekvenserna av strukturell rasism i organisationer.
Undersökningen
Undersökningen Being Black in the EU genomfördes år 2022. Undersökningen kartlade upplevd rasism och diskriminering av européer med afrikansk bakgrund under de fem år som föregick undersökningen samt 12 månader före undersökningen. Utöver Finlands resultat granskar undersökningen också resultaten av Danmark, Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Luxembourg, Polen, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.
Bekanta dig med undersökningen Being Black in the EU.
02.11.2023