Trakasserier på arbetsplatsen
Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering
Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen.
Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:
- om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
- beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.
Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.
Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?
Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer.
En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.
Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen.
Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna.
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.
Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.
Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.
Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen.
Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen.
Innehållspublicerare
Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer till polisinrättningen i Helsingfors till vidare åtgärder vad gäller den diskriminerande Kuri1-operationen mot romer
Diskrimineringsombudsmannen har gett rekommendationer till polisinrättningen i Helsingfors om vidare åtgärder vad gäller den diskriminerande Kuri1-operationen mot romer. Diskrimineringsombudsmannens rekommenderar bland annat att Polisstyrelsen utvecklar sin verksamhet för att försäkra sig om att förbudet mot etnisk profilering följs ordentligt vid alla polisinrättningar. Rekommendationerna har upprättats på basis av ett rundabordssamtal som diskrimineringsombudsmannen ordnade.
Diskrimineringsombudsmannen ordnade 23.11.2023 ett rundabordssamtal om preventions- och informationsinsamlingsoperationen Kuri1 som polisinrättningen i Helsingfors riktat mot romer under åren 2013–2015 och de frågor som Polisstyrelsens avgörande år 2023 lyft fram. Utöver diskrimineringsombudsmannen deltog representanter bland annat för inrikesministeriets polisavdelning, polisinrättningen i Helsingfors, Polisstyrelsens laglighetsövervakning och romska organisationer.
Diskrimineringsombudsmannens rekommenderar att Polisstyrelsen utvecklar sin verksamhet för att försäkra sig om att förbudet mot etnisk profilering har anammats helt vid alla polisinrättningar. Polisstyrelsen rekommenderas också att utveckla och genomföra datainsamling om huruvida etnisk profilering förekommer i polisens verksamhet.
För att öka dialogen och förtroendet rekommenderar diskrimineringsombudsmannen att polisinrättningarna för regelbundna diskussioner med romer om polisverksamhet som riktas mot dem. Med öppet och ärligt informationsutbyte kan den misstro som den romska befolkningen hyser mot polisen minskas.
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att polisen satsar på mer omfattande antirasistiskt arbete på alla nivåer samt försäkrar sig med riktade åtgärder om efterlevnaden av förbudet mot etnisk profilering inom polisverksamheten. Utvecklingen av likabehandlingsplanering är också ett bra sätt att ingripa i strukturella likabehandlingsproblem.
”Kuri1-operationen handlade om en djup strukturell rasism som måste identifieras och erkännas för att möjliggöra icke-diskriminerande polisverksamhet och öka förtroendet för polisen. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att alla polisinrättningar går igenom slutsatserna om den diskriminerande naturen av Kuri1-operationen och de diskriminerande förfarandena på alla nivåer. Att polisledningen är engagerad och visar exempel har en stor betydelse för detta”, säger diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.
Under våren 2025 kommer diskrimineringsombudsmannen att ordna ett nytt rundabordssamtal där man granskar genomförandet av ombudsmannens rekommendationer till vidare åtgärder och om det har skett framsteg vad gäller förtroendet mellan polisen och den romska befolkningen.
14.05.2024