Trakasserier på arbetsplatsen 

Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering

Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen. 

Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:

  • om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
  • beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.

Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.

Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?

Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer. 

En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.

Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen. 

Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna. 

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls. 

Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.

Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.

Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen. 

Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen. 
 

Innehållspublicerare

null Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse: Att rasism och hatretorik blivit vanligare i politiken är ett oroande fenomen

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse: Att rasism och hatretorik blivit vanligare i politiken är ett oroande fenomen

Diskrimineringsombudsmannen konstaterar i sin årsberättelse för år 2023 att året på många sätt var ett år av motsägelsefullhet. Det skedde en positiv utveckling, till exempel ändringar till diskrimineringslagen som trädde i kraft i juni och som utökade ombudsmannens befogenheter att undersöka diskriminering i arbetslivet. Orosmoment från året är däremot bland annat ökade trakasserier i skolor och en urholkning av utlänningars rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen är också bekymrad över att rasism och hatretorik hotar att normaliseras inom politiken.

Under 2023 tog diskrimineringsombudsmannen emot sammanlagt 2 411 kontakter. Största delen av dessa, omkring 72 %, handlade om diskriminering. Precis som under 2022, fortsatte antalet kontakter öka även under 2023. Sett till helheter var de vanligaste diskriminerings-grunderna i kontakterna funktionsnedsättning och hälsotillstånd samt ursprung, nationalitet och språk. Dessutom har i synnerhet kontakter om åldersdiskriminering vid rekrytering ökat efter det att diskrimineringsombudsmannen genom den partiella reformen av diskrimineringslagen fick behörighet att övervaka diskriminering inom arbetslivet från och med 1.6.2023.

- Ett starkare diskrimineringsskydd i arbetslivet är betydande eftersom jämlikhet i arbetslivet påverkar jämlikheten inom samhällets övriga livsområden. Huruvida en person kommer in i arbetslivet på ett jämlikt sätt har stor inverkan på tillgodoseendet av hens andra grundläggande och mänskliga rättigheter, säger diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Under 2023 tog diskrimineringsombudsmannen emot 372 kontakter om diskriminering inom arbetslivet. Drygt en tredjedel av kontakterna om diskriminering inom arbetslivet handlade om rekrytering. Det höga antalet kontakter om diskriminering vid rekrytering är exceptionellt, eftersom fall som förknippas med diskriminering i samband med anställningsförhållandets upphörande traditionellt har varit framträdande i myndighetsövervakningen och hos domstolar. I kontakter som handlade om rekrytering var de vanligaste diskrimineringsgrunderna ålder, språk, nationalitet, annan omständighet som gäller den enskilde som person samt funktionsnedsättning.

Kontakter om arbetslivet som diskrimineringsombudsmannen tagit emot under 2023. N = 372.

Diskrimineringsombudsmannen fick totalt 372 kontakter om arbetslivet under år 2023. Av dessa gällde 64 diskrimineringsgrunden ålder, 28 ursprung, 45 nationalitet, 28 språk, 10 religion eller övertygelse, 16 åsikt, politisk eller facklig verksamhet, 8 familjerelationer, 35 hälsa, 31 funktionsnedsättning, 6 sexuell läggning och 45 annan personlig egenskap. I 54 kontakter fanns det ingen eller ingen känd diskrimineringsgrund.

Normaliseringen av rasism och hatretorik i det finländska samhället väcker oro, rädsla och känslor av otrygghet

Diskrimineringsombudsmannen oroas över risken för att rasism och hatretorik normaliseras i politiken. Detta fenomen har en vittgående verkan på hela samhället.

- Forskning har visat att det sätt på vilket vi använder språk – också om olika minoritetsgrupper – ger betydelse, bygger, förnyar och ändrar den sociala verkligheten runtom oss. Språket både beskriver och bygger upp verkligheten, säger diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Kontakter som diskrimineringsombudsmannen tagit emot visar att normaliseringen av rasism och hatretorik i det finländska samhället väcker oro, rädsla och känslor av otrygghet i synnerhet inom de olika minoritetsgrupperna.

Den hårdare tonen i den offentliga debatten reflekteras i antalet kontakter om trakasserier inom utbildning som diskrimineringsombudsmannen tagit emot. Ombudsmannen kontaktas om trakasserier som förknippas med olika diskrimineringsgrunder, men största delen av dessa kontakter handlar om rasistiska trakasserier.

Efter reformen av diskrimineringslagen 1.6.2023 fick anordnare av utbildning och småbarnspedagogik en starkare skyldighet att ingripa i trakasserier.

Flera lagändringar för att försvaga utlänningars rättigheter

Under 2023 har regeringen berett flera lagändringar som kommer att ha en negativ inverkan på utlänningars ställning i Finland. I regeringsprogrammet föreslogs flera ändringar i utlänningslagen, mottagandelagen, medborgarskapslagen och integrationstjänsterna. De sammantagna konsekvenserna av de planerade lagstiftningsändringarna skulle sannolikt vara allvarliga.

- De föreslagna ändringarna i utlänningslagen innehåller inte några övertygande sociala argument eller fördelar som skulle motivera en begränsning av utlänningars rättigheter, säger diskimineringsombudsman Kristina Stenman.

Diskrimineringsombudsmannen har fungerat som rapportör om våld mot kvinnor sedan 2022. Att ha en tydlig nationell plan för tjänster för våldsoffer är centralt i arbetet mot våld. Välfärdsområdena spelar en nyckelroll både när det gäller att identifiera och stödja offren, och därför förespråkar ombudsmannen bindande lagstiftning för att säkerställa samordningsstrukturer och fungerande servicekedjor för arbetet mot våld i nära relationer.

När det gäller arbetet mot människohandel anser diskrimineringsombudsmannen att resultaten av handlingsplanen mot människohandel är betydelsefulla. Handlingsplanen har finansierat olika åtgärder och utvecklat samordningen mellan olika aktörer inom regeringen.

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet med ett brett ansvarsområde. Dess olika uppgifter är kopplade till övervakning och främjande av grundläggande och mänskliga rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen har till uppgift att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen verkar också som Finlands nationella rapportör om människohandel och övervakar verkställigheten av avlägsnanden av utlänningar ur landet. Ombudsmannens uppgifter innefattar också att följa och främja utlänningars ställning och rättigheter. Diskrimineringsombudsmannen verkar även som rapportören om våld mot kvinnor.

Läs mer om diskrimineringsombudsmannens arbete i årsberättelsen för år 2023:

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse 2023 (PDF)

05.06.2024