Trakasserier på arbetsplatsen 

Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering

Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen. 

Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:

  • om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
  • beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.

Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.

Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?

Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer. 

En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.

Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen. 

Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna. 

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen

Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls. 

Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.

Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.

Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen. 

Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen. 
 

Innehållspublicerare

null Att säkerställa att artificiell intelligens inte diskriminerar kräver nya kunskaper – även inom myndigheternas övervakningsarbete

Att säkerställa att artificiell intelligens inte diskriminerar kräver nya kunskaper – även inom myndigheternas övervakningsarbete

Diskrimineringsombudsmannens byrå inleder ett nytt projekt med målet att öka såväl ombudsmannens som andra myndigheters kunskap om och kompetens inom AI och likabehandling. Dessutom kommer vi att i projektet pilottesta proaktiv övervakning av diskrimineringsrisker. 

Betydelsen av detta projekt förstärks av det faktum att AI blir en allt mer central del av vår vardag: det påverkar bland annat rekrytering, hälso- och sjukvård, försäkrings- och banktjänster, säkerhetsmyndigheters arbete och andra offentliga tjänster. Även om AI kan effektivisera processer, förbättra tjänster och på många sätt främja likabehandling, finns det också risker. Utan noggrann planering, testning och övervakning kan AI-system förstärka fördomar och diskriminering. 

Projektets start sammanfaller med ikraftträdandet av EU:s AI-förordning. Förordningen, som trädde i kraft i augusti 2024, innebär skyldigheter och förbud för leverantörer och användare av AI-system, med syfte att förebygga diskriminering vid användning av AI. Detta ställer även nya krav på myndigheter som övervakar grundläggande och mänskliga rättigheter. I projektet utvecklar vi vår egen och andra nyckelaktörers, särskilt myndigheters, expertis kring AI, icke-diskriminering och likabehandling. Utbildningspaketet planeras vara klart och tillgängligt för målgrupperna i början av 2025. 

Vi kommer att pilottesta proaktiv övervakning baserat på den handbok som utvecklas inom projektet. Proaktiv övervakning är särskilt viktig när det gäller AI, eftersom övervakning baserad på diskrimineringsanmälningar inte räcker: AI-system är ofta ogenomskinliga, och enskilda individer har svårt att få information om hur de fungerar. Det är också avgörande att proaktiv övervakning fokuserar på de samhälleliga och sociala skador som AI-system kan orsaka, samt de skyldigheter som finns att främja likabehandling. Valet av övervakningsobjekt kommer att baseras på forskningsresultat, undersökningar och andra referenser som indikerar var övervakningsinsatser kan vara mest effektiva. Exempel på områden där övervakning kan vara aktuell är rekrytering, uppehållstillstånd för utlänningar samt beslut inom bank- och försäkringstjänster. 

Dessutom kommer vi att bygga upp samarbete och strukturer för samverkan med andra aktörer för att möjliggöra effektiv övervakning och främja likabehandling. Vi genomför inte projektet ensamma, utan tillsammans med partners från motsvarande organ i Belgien och Portugal. Vi får stöd i projektgenomförandet från Europarådet, som tidigare har utarbetat och genomfört utbildningsprogram om AI och likabehandling, till exempel i Frankrike och Storbritannien. Vårt tvååriga projekt finansieras av Europeiska unionen och Europarådet (EU:s stöd för strukturomvandlingar - Instrumentet för tekniskt stöd TSI).

Vi ser fram emot att få ny kunskap och framtida samarbetsmöjligheter som kan bidra till att AI utvecklas till ett verktyg som bygger ett mer jämlikt Finland och Europa.

Bilden innehåller EU-flagga och Europarådet-flagga och texten: Co-funded by the European Unio and co-funded and implemented by the Council of Europe.

The Project is co-funded by the European Union via the Technical Support Instrument, and implemented by the Council of Europe, in co-operation with the European Commission.