Kvinnors rätt att klä sig som de vill är en jämställdhetsfråga

Onsdagen den 4 september 2019 publicerade diskrimineringsombudsmannen en rekommendation som har väckt diskussion. I rekommendationen konstaterades att förbuden att använda burkini, dvs. de badplagg som en del muslimska kvinnor använder, kan anses vara diskriminering på grund av religion och kön enligt lagen. Ombudsmannens rekommendation är aldrig en enskild åsikt utan grundar sig på en tolkning av lagar. 

Det är viktigt att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter. Alla kvinnors rätt att klä sig som de vill är en jämställdhetsfråga och begränsningarna som gäller kvinnornas klädsel likaså. Ingen kvinna får tvingas att klä sig på ett sätt som hon inte vill. Muslimska kvinnors rättigheter och jämställdhet främjas inte heller genom att införa begränsningar eller regler som gäller deras klädsel. 

Begränsningarna och förbuden som gäller tillåtna kläder för muslimska kvinnor begränsar dessa kvinnors liv. Förbuden kan leda till att muslimska kvinnor som använder burkini inte kan gå och bada. Det kan till exempel hända att en muslimsk kvinna som av religiösa skäl väljer täckande kläder gärna skulle simma, men på grund av förbudet mot burkini kan hon inte göra det. Burkiniförbudet är utestängande praxis som gör att kvinnor tvingas välja mellan religion och motion. Förbuden har negativa konsekvenser för individens rätt att delta i samhället på ett jämställt och likvärdigt sätt. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har till exempel i de fall som kommittén avgjorde hösten 2018 (F.A. mot Frankrike, Miriana Hebbadj mot Frankrike och Sonya Yaker mot Frankrike) konstaterat att i stället för att skydda muslimska kvinnor kan förbuden som gäller deras klädsel leda till att kvinnorna utestängs ur samhället. 

Om begränsningar föreslås på muslimska kvinnors klädsel är det skäl att begrunda vem och vems rättigheter förbuden skyddar. Förbättras verkligen muslimska kvinnors samhällsställning på detta sätt? Begränsningarna som gäller muslimska kvinnors klädsel främjar inte deras likvärdiga och jämställda delaktighet i samhället utan kan tvärtom utesluta dem, vilket inte kan vara en önskad utvecklingstrend i samhället.  

Genom att tillåta så många olika slags badplagg som möjligt kan så många olika slags människor som möjligt med olika bakgrund gå och simma och idka idrott. Till kategorin tillåtna badplagg hör också männens badshorts och övriga eventuellt mer täckande badplagg. Att tillåta olika typer av badplagg är inte särbehandling av muslimska kvinnor utan främjande av alla människors likabehandling och jämställdhet.