Förbudet mot etnisk profilering bör tas på allvar

“Det går knappast en månad utan att en vakt följer efter mig i butiken” säger sångaren Hilja Grönfors i en video på webbplatsen för projektet Pysäytetyt, profiling.fi/mm/fi

Med diskriminerande etnisk profilering avses att den främsta eller enda orsaken till kontrollåtgärder – till exempel att polisen stannar en person för att granska personens identitetshandlingar eller att en vakt kontrollerar en persons väska – är att personen förknippas med en viss nationalitet, religion eller ett språk.

Den centrala poängen med etnisk profilering är följande: Utöver att det handlar om diskriminering som riktas mot en individ medför upplevelser av etnisk profilering i sig allvarliga samhälleliga konsekvenser. Undersökningar har visat att upplevelser av etnisk profilering till exempel minskar förtroendet för myndigheter och polisen samt skapar en känsla av att personen inte är en del av samhället.

Den första undersökningen som granskar etnisk profilering inom säkerhetsbranschen har nyligen publicerats i Finland. Detta är utmärkt. Nu kan centrala aktörer med stöd av forskningsdata identifiera vilka problem som existerar och vidta åtgärder.

Enligt slutrapporten för Helsingfors universitets projekt Pysäytetyt förekommer det i Finland situationer som tyder på etnisk profilering i vardagliga situationer såsom på gatan, i butiken, på metrostationen och i biltrafiken. Undersökningen visar att aktörer inom säkerhetsbranschen ofta stoppar personer på selektiv basis och delvis på grund av personens etnicitet. I synnerhet väktare verkar i sitt arbete syssla med etnisk profilering och deras beteende upplevs ofta som ohövligt, till och med aggressivt. Man har också intervjuat några poliser inom ramen för undersökningen: de är alla medvetna om att etnisk profilering är förbjuden, men en del upplever att lagstiftningen och anvisningarna är otydliga och otillräckliga.

Även diskrimineringsombudsmannen har samma erfarenhet: alla poliser har inte klart för sig hur till exempel övervakningen av utlänningar ska genomföras i praktiken utan att de gör sig skyldiga till etnisk profilering. Vi har redan under en längre tid rekommenderat polisen att slopa sådan övervakning av utlänningar som stödjer sig på att stoppa personer eftersom risken att agera på ett diskriminerande sätt då är överhängande. Också så kallade tematiska övervakningsoperationer förknippas med risker eftersom övervakningen då riktas till objekt som valts ut på basis av analyser: På vilken grund väljs en enskild person som föremål för granskning – varför antas just denna person vistas olagligt i landet?  Hur kan man i planeringen av operationen och anvisningarna till dem som deltar se till att ingen diskrimineras i genomförandet av granskningen? Vi hoppas att man i Polisstyrelsen och på polisstationerna noggrant bekantar sig med rapporten och dess rekommendationer.

Likaså behöver säkerhets- och väktarfirmor inom den privata sektorn se över sin praxis – ges det tillräckligt med utbildning och anvisningar i fråga om etnisk diskriminering? Ingriper man effektivt om en väktare har bemött någon på ett diskriminerande sätt? Varför visar såväl undersökningen som kontakterna till diskrimineringsombudsmannen att kunder med romsk bakgrund ständigt och upprepade gånger upplever att någon följer efter dem i butiken?

Diskrimineringsombudsmannen drar nu nytta av rapporten för fortsatta diskussioner med aktörer inom branschen i syfte att förebygga diskriminering.

Länk till slutrapporten för Helsingfors universitets forskningsprojekt Pysäytetyt.