Trakasserier på arbetsplatsen
Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering
Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen.
Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:
- om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
- beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.
Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.
Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?
Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer.
En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.
Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen.
Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna.
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.
Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.
Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.
Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen.
Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen.
Innehållspublicerare
Om du misstänker att du har blivit diskriminerad på grund av ditt kön, könsidentitet, könsuttryck, graviditet, föräldraskap eller familjeansvar är jämställdhetsombudsmannen den behöriga myndigheten att bedöma saken. Läs mer på jämställdhetsombudsmannens webbsida.
Diskrimineringsombudsmannens befogenhet är likvärdig med arbetarskyddsmyndighetens befogenhet. Om du misstänker att du blivit diskriminerad i ett arbetsförhållande, arbetspraktik eller liknande verksamhet på arbetsplatsen eller inom rekryteringen kan du förutom diskrimineringsombudsmannen också kontakta arbetarskyddssmyndigheterna. Mer information får du på arbetarskyddets webbsida.
Regionförvaltningsverket behandlar bland annat klagomål, begäran om omprövning och utlåtanden om undervisning och småbarnspedagogik samt begäranden om rättelse av elevbedömning. Till exempel begäran om omprövning av ett beslut om elevantagning lämnas in till regionförvaltningsverket. RFV styr och övervakar också kommunala och privata socialvårdstjänster samt offentliga och privata hälsovårdstjänster. Läs mer på regionförvaltningsverkets webbsida.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som erbjuder rättsskydd till dem som upplever sig ha blivit diskriminerade. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan på ett juridiskt bindande sätt konstatera huruvida ärendet brutit mot diskrimineringslagens förbud mot diskriminering. Nämnden uppbär ingen avgift för behandlingen av ärenden. Mer information hittar du på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens webbsida.
Riksdagens justitieombudsman övervakar att myndigheter och andra aktörer med offentligt uppdrag i all sin verksamhet följer lagen samt grundläggande och mänskliga rättigheter. Riksdagens justitieombudsman har även ett särskilt uppdrag att följa verkställigheten av FN:s funktionshinderkonvention. Läs mer på justitieombudsmannens webbsida.
Justitiekanslern övervakar myndigheterna. Man kan klaga hos justitiekanslern om man anser att en myndighet, en tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag har förfarit felaktigt eller försummat sina skyldigheter. Justitiekanslern övervakar även advokater. Läs mer på justitiekanslerns webbsida.
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du anmäla saken till polisen.
I vissa fall kan ärendet utöver diskriminering som enligt diskrimineringslagen är förbjuden även handla om ett diskrimineringsbrott som föreskrivs i strafflagen. I dessa fall kan saken anmälas antingen till diskrimineringsombudsmannen eller till polisen. Polisen är lämpligare än diskrimineringsombudsmannen att bedöma motstridig bevisning.
Vissa hatuttryck och viss hatretorik kan utöver trakasserier som förbjuds i diskrimineringslagen även utgöra hets mot folkgrupp. Diskrimineringsombudsmannen kan hjälpa till med bedömningen huruvida ärendet bör anmälas till polisen.
Om du anser att polisen eller någon annan tjänsteman inom polisförvaltningen i sin tjänsteutövning har handlat felaktigt eller inte skött sina tjänsteuppgifter, kan du lämna in en förvaltningsklagan. Mer information hittar du på polisens webbsida.
Man kan få hjälp och rådgivning i juridiska frågor t.ex. från rättshjälpsbyråer eller genom att anlita ett privat ombud.
Om du är missnöjd med den vård som du har fått eller upplever att du har blivit osakligt bemött inom hälsovården kan du kontakta patientombudsmannen. Patientombudsmannens uppgift är att ge råd och information om patientens ställning och rättigheter. Mer information om patientombudsmannen hittar du här.
Om du är missnöjd med hur du har bemötts eller betjänats inom socialvården kan du kontakta socialombudsmannen. Mer information om socialombudsmannen.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) övervakar begränsningar som avser användningen av ARA-hyresbostäder, val av hyresgäster och fastställande av hyror. Kontaktuppgifterna till ARA finns på ARA:s webbplats.
Man kan försöka lösa konflikter i ett bostadshus eller husbolag genom medling. Ytterligare information om grannskapsmedling finns på webbplatsen av Centret för grannskapsmedling.
Försäkrings- och finansieringsrådgivningen (FINE) ger sina kunder råd bl.a. i problemsituationer som hänför sig till försäkringar och bankärenden. Mer information om FINE hittar du här.
I vissa situationer kan det vara lämpligast att personen själv ber den part som misstänkt för diskriminering att lämna ett skriftligt svar till varför man i situationen har agerat på det sätt som man har gjort. Detta kan redan i sig lösa situationen. Om man senare framför klagomål om ärendet till exempel till diskrimineringsombudsmannen, kan ärendet också behandlats snabbare på diskrimineringsombudsmannens kontor tack vare ett sådant svar.