Trakasserier på arbetsplatsen
Trakasserier på arbetsplatsen utgör förbjuden diskriminering
Trakasserier på arbetsplatsen är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier är förbjudna även på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannen övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet även vad gäller trakasserier och man kan kontakta diskrimineringsombudsmannen om man blir utsatt för trakasserier på arbetsplatsen.
Enligt diskrimineringslagen utgör ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks trakasserier. Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen:
- om det kränkande beteendet har samband med någon av diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och
- beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen.
Mer information om trakasserier finns på vår webbplats på sidan trakasserier.
Vad betraktas som trakasserier i arbetslivet?
Trakasserier kan vara till exempel kränkande tal, e-postmeddelanden, miner, gester, framställande av osakligt material eller annat slags kommunikationer.
En stämning som är kränkande, förödmjukande, hotande, fientlig eller aggressiv kan uppstå till exempel genom yttranden som kränker människovärdet eller genom att man på andra sätt uttrycker den person eller de personer som utsätts för trakasserier för obehag. Till exempel homofobisk eller ableistisk mobbning eller skämt kan skapa en förnedrande stämning på arbetsplatsen som uppfyller definitionen av trakasserier. En sådan stämning påverkar möjligheterna för den som utsatts för trakasserier att vara delaktig i arbetsgemenskapen, men arbetsgemenskapen påverkas också i större utsträckning. En förnedrande stämning kan leda till osäkerhet även för de övriga arbetstagarna än den som direkt blivit utsatt för trakasserier.
Att till exempel hålla rasistiskt material synligt i offentliga lokaler där man tillhandahåller varor eller tjänster kan kränka människovärdet av någon kund på ett sätt som kan betraktas som trakasserier. Motsvarande situationer kan uppstå på arbetsplatser om rasistiskt material hålls synligt i arbetsgivarens lokaler, till exempel i pausrummet. Likaså kan rekvisitet för trakasserier uppfyllas om någon till exempel skämtar på ett förnedrande sätt om sexuella minoriteter vid kaffebordet på arbetsplatsen.
Man kan göra sig skyldig till trakasserier även om avsikten inte har varit att kränka. Både trakasserier med avsikt att kränka och beteende som är kränkande utgör trakasserier som är förbjudna.
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i och förebygga trakasserier på arbetsplatsen
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i trakasserier på arbetsplatsen när arbetsgivaren får vetskap om dem. Arbetsgivaren kan få vetskap om trakasserier antingen genom den person som utsatts för trakasserier eller på andra sätt. Skyldigheten att ingripa innebär att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder för att undanröja trakasserierna. Beroende på situationen kan åtgärder omfatta hörande av och anvisningar för parterna, att utfärda en varning till den som gjort sig skyldig till trakasserier samt som sistahandsalternativ att avsluta anställningsförhållandet av den person som gjort sig skyldig till trakasserier om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.
Om arbetsgivaren försummar sin skyldighet att vidta åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering. I dessa fall kan man kräva gottgörelse av arbetsgivaren för diskriminering.
Arbetsgivare är skyldiga att målinriktat främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska utveckla arbetsförhållandena och förfaringssätten på arbetsplatsen enligt behoven. Förebyggande av trakasserier och upprätthållande av förfaringssätt som gör det möjligt att ingripa i trakasserier är en del av arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling.
Övriga förbud mot trakasserier i arbetslivet
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är förbjudna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen). Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas av jämställdhetsombudsmannen.
Bestämmelser om trakasserier och annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa samt om arbetsgivarens skyldighet att ingripa i situationen finns i arbetarskyddslagen. Efterlevnaden av arbetarskyddslagen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa situationer kan det samtidigt vara fråga om trakasserier i strid med diskrimineringslagen och trakasserier som avses i arbetarskyddslagen.
Innehållspublicerare
Främjande av likabehandling på läroinrättningar och inom småbarnspedagogiken
Diskrimineringslagen förpliktigar alla utbildningsanordnare och de läroanstalter de är huvudmän för samt anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken att främja likabehandling i sin verksamhet och att upprätta en likabehandlingsplan.
Diskrimineringslagen ändrades 1.6.2023. Med reformen utvidgades skyldigheten att främja likabehandling och upprätta en likabehandlingsplan till att även gälla anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken. Anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska se till att varje småbarnspedagogiskt verksamhetsställe har en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Småbarnspedagogiken har en övergångstid på två år för likabehandlingsplaneringen.
Diskrimineringslagen ställer två typer av förpliktelser på utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik.
- För det första gäller förbudet mot diskriminering även utbildning och småbarnspedagogik. Inom utbildningen och småbarnspedagogiken ska man försäkra sig om att verksamheten av utbildningsanordnare, läroinrättningar, anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken inte på något sätt är diskriminerande. Detta kräver granskning av praxisen inom utbildning och småbarnspedagogik ur de olika barnens, elevernas och studerandenas perspektiv så att alla har en likvärdig möjlighet att växa, lära sig och visa vad man har lärt sig.
- För det andra är utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik skyldiga att främja likabehandling. Detta kräver bedömning av nuläget, planerade åtgärder för att korrigera de problem som observerats samt uppföljning av åtgärdernas effektivitet.
Utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik ska ha en giltig likabehandlingsplan. Skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan är enhetsspecifik, vilket betyder att varje läroinrättning och verksamhetsställe för småbarnspedagogik ska ha sin egen likabehandlingsplan som ska baseras på bedömningen av hur likabehandling uppnås i verksamheten. Vid upprättandet av planen ska man höra studerandena, eleverna och barnen samt deras vårdnadshavare. De åtgärder som främjar likabehandling ska med beaktande av verksamhetsmiljön, resurserna och andra omständigheter vara effektiva, ändamålsenliga och proportionella. Åtgärdernas effektivitet ska följas upp.
Några tidsfrister för uppdateringen av likabehandlingsplanen fastställs inte direkt i lagen, men för att säkerställa att planen motsvarar verksamhetsmiljön av verksamhetsställena för småbarnspedagogik och läroinrättningarna bör uppdateringsintervallen inte överskrida tre år.
Inlärnings- och uppväxtmiljön ska vara trygg och jämlik
En trygg inlärnings- och uppväxtmiljö är fri från trakasserier. Att på grund av en persons ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller någon annan förbjuden diskrimineringsgrund skapa av en stämning som gör att en persons människovärde kränks eller som är hotfull är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Till exempel nedsättande kommentarer och övrig mobbning kan betraktas som trakasserier. Även att hålla hotande, kränkande eller hatiska symboler eller bilder synliga kan betraktas som trakasserier.
Utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska vidta de åtgärder som de har till sitt förfogande för att undanröja trakasserierna. Anordnare av utbildning och småbarnspedagogik gör sig skyldiga till diskriminering om de försummar sin skyldighet att vidta åtgärder för att undanröja trakasserier som de har vetskap om och som riktas mot barn, elever eller studerande.
Om en person som tillhör läroinrättningens eller småbarnspedagogikens personal gör sig skyldig till trakasserier kan utbildningsanordnaren eller anordnaren av småbarnspedagogik bli gottgörelse- och ersättningsskyldig på grund av diskriminerande verksamhet. Anordnare av utbildning och småbarnspedagogik har också en skyldighet att ingripa i diskriminerande förfarande som andra elever och barn eller till exempel elevernas vårdnadshavare gör sig skyldiga till. Utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken kan vara gottgörelseskyldiga även i situationer där de har försummat sin skyldighet att vidta de åtgärder de har till sitt förfogande för att undanröja trakasserier som riktas mot en elev eller ett barn.
Praxisen och lokalerna för utbildning och småbarnspedagogik ska vara sådana att ingen hamnar i en ofördelaktig ställning till exempel på grund av sitt hälsotillstånd eller sin övertygelse. Till exempel undervisningen i livsåskådningskunskap kan ibland behöva anordnas någon annanstans än på elevens egen skola. I dessa fall ska man med transporter och planering av läsordningen säkerställa att alla elever är i en likvärdig ställning oberoende av sin religion eller övertygelse.
Utbildningsanordnare och anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken är skyldiga att göra sådana rimliga anpassningar som säkerställer likvärdiga möjligheter till utbildning och en jämlik uppväxtmiljö för funktionshindrade personer. Småbarnspedagogikens verksamhetsställen och läroinrättningarnas lokaler ska vara tillgängliga, men man ska även genomföra individuella arrangemang som krävs för att personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamheten och studera. Sådana arrangemang är till exempel särskilda arrangemang i samband med tentamina på högskolor.